Öl i Uleåborg, lördag 5/8.

Lördagen i Uleåborg började med en enkel frukost på rummet. Frukost ingick inte i priset och jag betalar ytterst sällan extra för hotellfrukostar då jag tycker att de alltför oftast är så tråkiga. 

 

När det var överstökat blev det en bensträckare på stan. Kände igen mig hyfsat väl även om det fanns byggnader som jag tidigare inte sett. Inget konstigt med det då det ändå var 17 år sedan det senaste besöket. 

 

Ett besök på Alko Uleåborgs centrum blev det också på förmiddagspasset. Utbudet var inte jättestort men givetvis fanns det en del intressant. Har läst att en Alko-butik utanför centrum har ett större utbud men dit hade jag inte tid att fara. 

 

Från Alko tog det en minut att gå till dagens lunchställe, Kauppuri 5 Burgers. Hamburgaren var god och kul nog hade de även några öl. Mitt val föll på en lokal sådan, czechmate från Nailo Brewing. En lättdrucken och helt ok pilsner. 

 

Mätt och belåten knallade jag tillbaka till hotellet, ett äventyr som tog fem minuter. Det lilla inköpet från Alko lämnades på rummet innan det tämligen omgående blev dags för en lite längre promenad till badstranden i Nallikari. 

 

 

När vi var små var vi alltid i Nallikari och hade kul, förutom glassätande och plaskande i havet åkte vi vattenrutschkana, karuseller och annat skoj. 

 

Promenaden till Nallikari bjöd på fina vyer. Uleåborg ligger vid havet och bjuder på många promenadmöjligheter för den som tycker om att ägna sig åt dylikt. Jag kände igen mig väl trots att jag inte varit i Nallikari sedan 1980-talet. Då liksom nu är stället populärt bland alla sorters semesterfirare.

 

Var på bushumör så hade med mig en öl som dracks på stranden, en strand som var väldigt tom. Det blåste en del men trodde nog ändå att några fler än en handfull personer skulle bada. 

 

Det var kul att se Nallikari igen, många fina minnen som dök upp men jag hade ingen möjlighet att stanna där hela dagen då det fanns "jobb" att göra.

På tillbakavägen till stan blev det ett lite längre stopp på Mallassauna. (Maltbastun) Stället drivs av Hailuodon Panimo som ligger på ön Hailuoto utanför Uleåborg. 

 

Även Hailuoto (Karlsö på svenska) besökte vi förr i världen. Min ena farbror arbetade som forskare på Uleåborgs Universitet och de hade en havsforskningsstation i Marjaniemi som ligger på ön. Som liten var det spännande att få åka ut på havet med deras forskningsbåt. 

 

Skulle förstås ha varit kul att besöka bryggeriet men denna gången fick jag nöja mig med deras pub inne i stan, eller strax utanför för att vara exakt.  

Mallassauna är belägen i en byggnad från 1869. 12 öl på fat (om jag räknade rätt) liksom några flaskor. Samtliga öl från Hailuodon Panimo. Mat fanns också för den hungrige. 

 

Ölen såldes i olika storlekar, ölflight med fyra öl fanns också för den som vill ha det. Servicen var vänlig och pratsam, det var kul att prata om ölscenen i Uleåborg som jag inte var alltför insatt i innan denna resa. På borden fanns det information om deras olika öl, särskilt intressant var det att dricka Hailuodon Pellonmaito som endast är på 3,2%. Ölhistoria är skoj och Pellonmaito kallade man förr det öl som dracks då man bärgade hö med mera. 

Solen den värmde stabilt så det var inte fel att sitta ute på deras patio. Dock såg jag att några andra gäster hade problem med getingar, för egen del låta jag getingarna vara ifred då brukar de även låta mig vara ifred. 

 

Jag tyckte helt klart om Mallassauna, ölen höll inte världsklass men klart godkända. Runt 12 minuter tog det att gå tillbaka hotellet så Mallassauna ligger inte långt från Uleåborgs centrum.  

Som vanligt lite andhämtning på rummet innan det var dags för kvällspasset. Första anhalten blev Cafe Rooster där det åts en god laxsallad och dracks ett stycke bira. Maten var godare än ölet som var en Mad Hopper Shanti Shanti. 

 

Cafe Rooster tycktes vara ett ställe som ungdomar tycker om, vissa var så unga att de inte ens drack alkohol. Även personalen kändes påfallande ung, jaja det är väl bara att inse att det är jag som är en gubbe. Cafe Rooster är både ett cafe, restaurang och så har en pub i källaren men den behagade jag inte att besöka denna gången. 

Efter att ha besök Cafe Rooster hade jag prickat av de ställen på min lista som jag ville besöka, resten av kvällen var alltså ledig för fria aktiviteter.

Det blev återbesök på Mallaskellari, fast denna gången satt jag på deras terrass. (källaren var abonnerad fram till 22:00)

 

Oluthuone Leskinen besöktes också på nytt, där var det inte lika packat med folk som på fredagen men ändå bra drag. 

 

Det var en fin kväll med ett härligt ljus så jag passade även på att flanera omkring lite. 

 

Efter att ha gjort det blev det även ett stop öl på Keltainen Aitta, belägen på torget i Uleåborg. Det kändes som ett partyställe vilket bekräftades av det trista ölutbudet, en Toppilan Helles tvingade jag i mig. (den är bryggd av Hartwall)

 

Kvällens sista öl utanför rummet blev även dagens sämsta, Karhu Platina som "avnjöts" på hotellets terrass. Det var verkligen ingen platina-känsla på det ölet utan synnerligen trist och smaklöst. 

 

Helt klart var det kul att återse Uleåborg igen, om än för en kort stund. Vem vet när nästa besök kan tänkas ske.

 

Öl i Uleåborg, fredag 4/8.

Mellan Stockholmsbåtens ankomst och tågresan norrut var det ett par timmars rast. En tidig lunch blev det liksom ett stop öl Kitty's Public House som ligger några stenkast från Helsingfors Centralstation. Kitty's hade jag inte besökt tidigare. En pub av det klassiska snittet som öppnar klockan 11:00. Gästerna var inte många tidigt på dagen men en av dom var en skön äldre dam kring 75. Hon ville inte dricka något som hon kunde dricka hemma, som Lapin Kulta utan något "roligare". 

 

För egen del drack jag en Plevnan Misty Man. En ok NEIPA utan att sticka ut på något sätt. Ack, ack dessa Hazy-IPA. Hoppas verkligen att "klassisk" IPA snart blir på modet igen.

Tågresan tog fem och en halvtimme mellan Helsingfors och Oulu, framme var jag strax före 18. Färden gick hyfsat snabbt även om det var lite segt, helt klart är det smidigare att flyga men denna gången var prisskillnaden för stor. Avståndet mellan Helsingfors och Uleåborg är ungefär 600 kilometer.

 

Uleåborg, eller Oulu som det heter på finska har jag besökt många gånger tidigare då det är farsans gamla hemstad. I barndomen besökte vi farmor varje år och träffade andra släktingar och vänner. Mitt senaste besök var 2006 så det var verkligen på tiden att återse staden igen. Har i flera år funderat på att åka till Uleåborg, Jonas visade vägen då han besökte staden två år i rad, 2021 och 2022.

Från tågstationen tog det runt 10 minuter att gå till Radisson Blu Hotel, ett hotell som jag väl minns från barndomen då det fanns redan då, även om hotellet från början hette Hotelli Vaakuna. 

 

Helt klart ett trevligt hotell som har ett fint läge i Uleåborg. Rummet var fräscht och ganska stort, ja bor man på Radisson så blir man sällan besviken. Glädjande nog hade jag även schysst utsikt från rummet, något som jag inte brukar vara alltför bortskämd med. 

 

Magen den kurrade så det var verkligen läge för en bit mat, en pizza på Uleåborgs äldsta pizzeria,  Pizzeria Da Mario satt som ett smäck. Några öl hade de också trevligt nog. Pizzan var stabil, rökt renkött, lök, Auraost och smetana. 

 

Det som är så fint med lite mindre städer (Uleåborg har runt 210.000 invånare) är att det mesta ligger på promenadavstånd, från pizzerian tog det hela en minut till kvällens första ölställe.

 

Teerenpeli Oulu påminde en hel del om Teerenpeli i Helsingfors. Publiken var åt det yngre hållet. Servicen var trevlig och effektiv. Ett stycke Teerenpeli NEIPA dracks. En ok öl, trea i betyg om någon undrar över sådana världsliga ting.

 

Efter det var det ett fint läge att gå till andra sidan gatan och besöka K-Supermarket Pekuri för lite inköp av diverse nyttigheter. Det är verkligen en massa nostalgi att beskåda godisavdelningen i en finsk matbutik.

 

Ölutbudet i en K-Supermarket är betydligt bättre än i svenska matbutiker, fint nog hade de även några hyllor med lokala öl. (om den relativt nya finska regeringens förslag går igenom får matbutiker snart sälja öl upp till 8%) 

 

Inköpet lämnades på rummet och sedan tillbaka till stan. Mallaskellari stod först på schemat. Det visade sig bli mitt favoritställe i Uleåborg. 

 

Välbesökt både på terrassen i innergården liksom i källaren. Jag valde källaren då de har fler fatöl där. Började med en "Titanikki", en provbricka med 4 öl. Glömde fråga varför den hette som den hette. En del flaskor och burkar fanns också men de koncentrerade jag mig inte på. 

Dugliga öl även om inget direkt stack ut. Ett lite större glas Keppo Porter blev det också. Mild men duglig även den. 

Gillade verkligen Mallaskellari, de hade bara inhemsk öl på fat vilket jag alltid uppskattar då jag är på resande fot. Betjäningen var vänlig och snabb. 

 

Från Mallaskellari var det långt till nästa ställe, hela en minut tog det att gå till Oluthuone Leskinen. 

Det var väldigt livat på Leskinen men trots det så lyckades jag knipa en plats vid baren, finta höger och gå vänster fungerar alltid. Här hade de både inhemsk och utländsk öl på fat, flaskor och burkar fanns förstås också. 

Två öl mäktades det med, båda lokala. Naïlo Grove (min första från det bryggeriet). En standard Hazy Pale Ale, ganska mild med passionfrukt, citrus och lite såpa. 

 

Betydligt intressantare och godare var Sonnisaari Pehkolassa Jyrää, en IPA som vann pris som dagens bästa öl. Härligt besk med grapefrukt och kåda.

 

Oluthuone Leskinen tyckte jag också mycket om och det var som sagt fullsmockat med en massa glada gamänger. En av dom ville prata om det kommande finska presidentvalet men jag är inte alltför insatt i det ämnet så det samtalet ebbade ut tämligen kvickt. 

Ett sista stopp på hemvägen blev det på Pub Graali. Det var lugnt på Graali, kändes nästan som att det var fler anställda än gäster. Kanske besöker folk stället senare på kvällen/natten då de stänger 04 natten mot lördag och söndag. Jag började tänka på det, jag har så vitt jag kan minnas aldrig druckit öl 03 för att inte tala om 04. Pub Graali var det inte heller något fel på, 17 fatöl om jag räknade rätt hade de denna afton. Servicen var väldigt snabb. 

Olutmylly Mylläri Pils fick avsluta den trevliga pubrundan. Uppfriskande och småtrevlig pilsner. Gott så. 

Ett par avslutande öl på rummet fick avsluta denna långa och schyssta fredag. Det var skönt att konstatera att jag inte blev haffad av polliisi denna dag heller.