Öl i Molde, lördag 2/6.

Lördagen började med en härlig tjocka utanför fönstret, återstod att se om jag också skulle gå in i dimman senare under dagen?

Efter en ovanligt god frukost för att vara Scandic (fast en del goda varianter på lax och sill) var det dags för en stärkande förmiddagspromenad till Vinmonopolet i Molde.

Butiken låg i ett tämligen anonymt shoppingområde. Ölutbudet var nog det bästa som jag någonsin sett i Norge, till råga på allt fanns det kylar där ölen var sorterade efter stil, ja jädrans. Tydligen var det något relativt nytt och gällde i de största butikerna runt Norge.

Folk säger ibland att Norge ligger långt efter Sverige i många hänseenden. När får vi se en kyl eller två på Systembolaget? Personligen misstänker jag att det kommer att dröja.

Väl tillbaka på rummet för att dumpa det inte alltför stora inköpet blev det en välbehövlig öl innan det var läge att gå ner på stan för en sen lunch.

Lunchen intogs på Glass Restaurant & Bar, ett ganska nytt ställe som var klart stabilt. Ölutbudet var inte det största men mitt fokus låg på maten, dagens fångst var hälleflundra och den smakade alldeles utmärkt. Ja, är man i Norge gäller det att passa på att äta fisk. Inte varje dag jag äter en lunch som kostar runt 900 SEK.

När det var avklarat knallade jag över till Tapp & Kork som även besöktes kvällen innan. Det var väldigt lugnt under hela besöket, roligast var då två italienska gentlemän som hade ankommit med ett stort kryssningsfartyg ville beställa en varsin birra. De talade bara franska eller italienska, jag bjöd på några fraser på italienska till de bägge herrarnas stora förtjusning.

Ett par IPA från HaandBryggeriet provades, de var samarbeten med Cervisiam och Graff. Bägge ölen höll stabil klass, alltid skoj med lyckade samarbeten.

Några flaskor blev det också, från för mig okända norska bryggerier. Av dessa var Wettre Baltic Porter den godaste. En ganska så lätt sak med tydliga toner av lakrits och lite kryddor liksom en gnutta rök.

Inomhus var det knappt några gäster alls, ute satt det några "lirare". De fick sällskap att av ett par i övre medelåldern som anlände med taxi, damen i sällskapet var rejält på kanelen. (jag hade inte serverat henne öl)

Av bartendern fick jag lite skvaller, han menade att det är många i Norge som inte riktigt har en bra relation till öl, de blir många gånger lite väl berusade. Nu ska inte jag moralisera men så kan det säkert vara, detsamma gäller ju även folk i Sverige.

Någon dimma gick jag inte in i, tur var väl det för trapporna upp till toaletten var inte direkt handikappanpassade.

Efter en ganska lång kvällspromenad njöt jag av de fina vyerna från hotellets bar, därefter avslutades aftonen med några rumsöl, fattas bara annat.

Ännu en lyckad tur till härliga Norge. Både Kristiansund och Molde hade tillräckligt med öl så att det täckte mina behov. Favoriten blev ändå Molde, mycket tack vare det fina utbudet på Vinmonopolet. Även den nära kontakten med havet var riktigt förtjusande.

Öl i Molde, fredag 1/6.

Efter att ha ankommit med Hurtigruten knallade jag i runt 10 minuter till Scandic Seilet i Molde för att checka in. Klockan var runt halv tio på aftonen då det var avklarat.

Hotellrummet var väldigt varmt så där ville jag inte sitta och häcka utan det var läge att knalla ner på stan och dricka en öl eller två. På Ratebeer finns det bara ett ställe i Molde förutom Vinmonopolet så det hamnade jag på. Tapp & Kork hette nämnda bar som låg centralt, knappt 15 minuter från Scandic.

Visade sig vara ett trevligt ställe med en skön stämning. Fullsatt var det inte men det anlände en del gäster under tiden som jag satt och och avnjöt några öl.

Några stammisar tyckte att jag skulle sitta med dem i baren. Aldrig fel att som utböling få vara med i den exklusiva klubben trots att man saknar guldkort för stället. 20 fat fanns det liksom ett fint utbud på burk och flaska.

Öl från ett för mig okänt amerikanskt bryggeri dracks, nämligen Magnify Speak Kindly.  Vad ska man säga om den rackaren? God utan att vara briljant, ja precis så som så många öl är.

Av gammal vana så hugger jag då jag ser något nytt från det norska bryggeri som visade vägen för min del vad gäller norsk craft beer, nämligen Nøgne Ø från Grimstad i södra Norge. 

Nøgne Ø Raw provades på fat och Nøgne Ø Twin Otter på flaska. Förstnämnda är en så kallad Traditional Ale som hade doft och smak av lite rök, kryddor och malt. Tämligen lättdrucken. 

Sistnämnda en Abbey Dubbel som kändes lite söt med karamell, malt, torkad frukt och lite kokos. Bägge ölen var klart dugliga. 

En schysst liten sittning blev det på puben men en morgondag hägrade så jag valde att ta en hyfsat tidig kväll trots den angenäma stämningen. 

Hotellrummet hade en betydligt behagligare temperatur efter att fönstret stått öppet under tiden som jag var på Tapp & Kork. Utsikten den var fin även sent på kvällen, ja det hade varit fånigt att be om pengarna tillbaka genom att hänvisa till dålig utsikt. 

Några öl på rummet fick äran att runda av en i högsta grad sympatisk dag. Lervig Perler For Svin var inte på något sätt dålig men med en aning "rå" avslutning. 

 HaandBryggeriet Earthkveik kändes ganska söt och med en hel del jäst, malt och karamell. 

En kort resa med Hurtigruten

För en gammal båtfantast som mig innebar fredagen (1/6) en höjdare, för första gången i mitt liv skulle jag äntligen få åka med Hurtigruten, om än kort sträcka på fyra timmar mellan Kristiansund och Molde.

De allra flesta säger då Hurtigruten nämns, "är det inte dyrt?" Visst kan det bli kostsamt om man ska åka i den finaste hytten, äta den bästa maten eller åka på någon av rederiets expeditionskryssningar som går till magnifika ställen som Grönland, Svalbard eller Antarktis. (sistnämnda kan kosta över 200.000 om man väljer att bo i sviten och deltar i flera av de intressanta utflykterna som går att köpa till)

Min biljett mellan Kristiansund och Molde kostade 536 NOK (578 SEK), sammanlagt blev det närmare fem timmar ombord då avgången blev lite försenad på grund av sjukdomsfall ombord.

Helt rimligt pris enligt mig, kollade aldrig vad en busstur hade kostat mellan de två städerna då det inte var något alternativ enligt mig. Havet är alltid havet.

Bokar man en längre resa längs den norska kusten ingår det hytt/frukost i priset, lunch/middag går att köpa till för den som vill göra. Som enkel däckpassagerare ingick det förstås ingen mat utan man kan själv välja om man ville betala för mat/dryck eller inte under vistelsen ombord.

Det var precis det jag gjorde, ungefär halvvägs kurrade det i magen så det blev till att äta en god räksallad. Till det dracks en Mack Hefe Weissbier. Salladen kostade 139 och ölet 105 så totalt 244 NOK för det hela.

Ölet visade sig vara habilt och dess pris var normalt för att vara i Norge, inget direkt "Hurtigruten-tillägg" med andra ord.

Utbudet av öl var inte särskilt stort, i alla fall inte i kafeterian där anrättningen intogs. Såg några andra öl från Mack, bland annat en porter och en ipa. Hur utbudet såg ut i de bägge restaurangerna kan jag tyvärr inte uttala mig om men misstänker är att det var liknande som i kafeterian. (vin av hög klass finns det ombord för den som råkar gilla att läppja på sådant)

För den orolige kan jag meddela att det går fint att ta med sig öl ombord, det var inga kontroller alls av innehållet i väskan. Har man hytt med kyl så är det inga problem att under resans gång dricka den öl som man själv köpt på landbacken.

Trots den korta resan fick jag verkligen mersmak för Hurtigruten. Den norska kusten är det ståtligaste som man kan vila ögonen på, ja det är svårt att inte bli hänförd. Stämningen var mycket lugn och behaglig ombord, inga fjanterier med underhållning, skränande personer eller för den delen vattenrutschkanor som vissa av de mastodondiskt stora kryssningsfartygen har.

Helt fantastiskt var det att sitta ute på däck och bara njuta av vyerna. Under cirka 30 minuter av turen hamnade vi ett område med rätt rejäl tjocka, magiskt även de. Pensionärerna flydde inomhus själv satt jag ensam kvar ute och njöt av den härliga fuktiga dimman som var ren balsam för kroppen till skillnad mot värmeböljan och det alldeles för torra vädret som varit i Stockholm.

Inseglingen till Molde var fin, det var kul att passera Scandic Sailet där några nätter skulle tillbringas. Hann till och med checka in och fota M/S Richard With då hon så ståtligt passerade rummet mitt.

Öl i Kristiansund

Förra torsdagen var det äntligen dags för den efterlängtade årliga turen till Norge, denna gången var det Kristiansund och Molde som stod i blickfånget. Började med att spana in Kristiansund.

På flyget provades förstås Mikkeller och SAS senaste öl, Mikkeller Northern Trails No 2 Hazy IPA. Fräsch och med stabila toner av tropisk frukt. Alkoholfritt alternativ från Mikkeller fanns också ombord men den hoppade jag över.

Det är inte helt ovanligt då jag checkar in på hotell att jag får ett rum med tämligen trist utsikt men inte denna gången. Rum 811 på Scandic kan rekommenderas.

Det tog runt fem minuter att gå från nämnda hotell till Vinmonopolet. Utbudet var bra men inte det bästa som jag upplevt i Norge.

På vägen mot hotellet passerades en matbutik (Coop Mega) som hade ett bra utbud. (max 4.7%) Förr var Mack Bryggeri i Tromsö världens nordligaste men numera är det Svalbard Bryggeri som tagit över den titeln. Den lär de behålla är väl inte världens mest avancerade gissning.

Svalbard Spitsbergen Pale Ale var lätt och maltig, inte så mycket humle eller frukt i den. Drickbar men inget som fick smaklökarna att dansa av förtjusning. 

Efter att ha strosat omkring på stan och ätit en bit mat var det läge att besöka pub No9 som verkade vara den bästa i byn.

Väldigt lugnt var det så det blev ett långt snack med bartendern/ägaren. Han berättade om hur svårt det är att driva bar i Norge, hur dåliga marginalerna är. Från politiskt håll pratas det i Norge om att sänka skatter/moms för att hjälpa krognäringen.

10 öl på fat hade de, några fasta kranar med "vanlig" öl som de var tvungna att ha för att gå runt. Under mitt besök var flera av kranarna med öl från Cervisiam. Inte mig emot då det är ett av de allra mest spännande nya norska bryggerierna.

Något mycket ovanligt för att vara i Norge gick att köpa, nämligen en ölplanka. Valde den med 4 öl som serverades i glas om 16 cl. 176 nok kostade kalaset.

Alla fyra ölen var goda eller lite bättre än så. Denna gången var det det mörka ölet som var det allra bästa, Cervisiam Pecanisher. Söt och smuttarvänlig.

En inte helt billig flaska från Monkey Brew var jag bara tvungen att köpa då jag var sugen på något "surt. Ett för mig okänt bryggeri från Trondheim som inte behövdes skämmas för sig, Monkey Brew Tribolite var fint syrlig med citrus, funk och lite ektoner.

Var den enda gästen under första halvan av vistelsen men sedan dök det upp några sjömän från Skottland liksom ett fåtal andra gäster. Torsdagar brukade det vara lite fler gäster på men framförallt var det helgerna som det var full fart på.

Bar No9 kan rekommenderas, inredningen såg ut som en klassisk norsk brunkafé men ölmässigt var det betydligt intressantare jämfört med om jag klivit in på stället för 30 år sedan. Fanns även möjlighet till motion i källaren för den som råkade vara sugen på sådant.

Några rumsöl fick värdigt runda av en mycket behaglig och trevlig dag.