Öl i Narvik

Åker sällan tåg men då jag skulle vidare till Narvik från Kiruna var det tåget som kändes som det bästa alternativet. Tyvärr ska Kirunas gamla fina tågstation rivas (delar av staden ska som bekant flyttas) så det fick bli en gratis transferbuss till den nya stationen som ligger några kilometer från centrum. Tåget skulle avgå 9:54 så bussen gick punktligt 9:20. Jag var ensam resenär ombord, början av juni är fortfarande lågsäsong.

Tyvärr missade jag att kolla om tåget skulle gå i tid, självklart var det försenat till efter 11. Vid den nya stationen fanns det inga faciliteter förutom hårda sittplatser. Underhållningen bestod av några lok som åkte förbi men i övrigt var det riktigt ödsligt.

Belöningen blev dock riklig då tåget väl kom och avgick. Har aldrig åkt en finare sträcka. Det bjöds verkligen på magnifika vyer i det strålande vädret. Tidigare har jag kört bil från Kiruna till Riksgränsen men då går det förstås inte att stirra på den undersköna naturen på samma sätt.

Tågresan på 2,5 timmar gick i ett nafs. Satt i bistrovagnen hela turen tillsammans med fyra trevliga damer. På grund av förseningen blev vi bjudna på smörgås och dricka. Kan verkligen rekommendera tågresan mellan Kiruna och Narvik, skulle gärna göra om det. Gick förstås inte att med en kamera fånga den storslagna underhållningen som resan bjöd på. Tänkte även under färden på de tappra män som en gång i tiden byggde denna järnväg, vilket slit.

I Narvik bodde jag två nätter på Scandic, tog runt 15 minuter att gå till det från tågstationen. Hotellet var trevligt och det fanns ett litet kylskåp på rummet. Sällan det finns på Scandic så det var en trevlig överraskning.

Inför resan hade jag som vanligt läst på lite och noterat att Narvik inte är något ölmecka. Började som alltid då jag är i Norge att besöka Vinmonopolet. Gillar Vinmonopolets hemsida där man kan kolla vad de respektive butikerna har för godsaker på hyllorna.

Tycker att utbudet blir allt bättre i det lite mindre butikerna för varje år som går. Hittade öl från några för mig okända norska bryggerier liksom lite annat smått och gott. Att priserna är högre i Norge är ingen nyhet men med den rätt svaga norska kronan så går det i alla fall att överleva. För motsvarande 642 svenska kronor blev jag 12 burkar/flaskor rikare. Förutom på Vinmonopolet köpte jag även några flaskor på Rema 1000.

Dumpade skönheterna på rummet och begav mig sedan ut för att utforska staden. Narvik kändes betydligt livligare jämfört med Kiruna. Väldigt fräscht och fint med typisk norsk arkitektur. Av någon anledning dras jag alltid till vattnet då det finns i närheten.

Krigsmuseet var väl värt att besöka, inte så stort men välplanerat om den mörka perioden i Norges historia.

Pizza på Peppes och efter det var det dags att titta in på ett av de få ställen som fanns på Ratebeer, Rallar'n Pub og Kro. Utbudet imponerade inte så jag nöjde mig med att köpa en öl och dricka den på den soliga uteserveringen.

Rena Birkebeiner var en ordinär pilsner som ändå var hyfsat läskande i värmen. Norska priser gällde på detta ställe, 130 nok för en flaska kan inte anses direkt prisvärt.

Inte långt ifrån Rallarn låg Narvikguten Pub. Det var ett ställe med en rätt bestämd dam i baren. Det kanske behövdes då det var  folkligt och med en del rätt slitna lirare bland gästerna som nog inte likt mig gjorde sitt premiärbesök på stället. Vät att notera är att det var fullt på uteplatserna så jag fick sätta mig inomhus. Pizza bjöds det på fredagen till ära, dock hoppade jag över det då jag lite tidigare ätit på Peppes.

Ölen på fat var inget att hurra över så jag köpte mig en flaska Dahls Pepra Saison. Lite gräs och peppar är vad jag noterade, en tämligen tunn öl handlade det om. Flaskan var "billig", strax under 90 nok.

Med de två pubarna och Vinmonopolet så hade jag besökt alla ställen som fanns i Ratebeers databas, förutom ett ställe som jag hoppade över då det låg utanför centrum. Precis som jag anade är inte Narvik någon ölstad av rang, finns så vitt jag vet inget bryggeri i själva Narvik. Om jag såg någon New England IPA? Glöm det!

Lördagen ägnades åt många timmars promenerande, endast en öl intogs utanför hotellrummet, en Nøgne Ø Wit som passade fint till den mycket goda stekta hälleflundran.

Narvik är som sagt ingen ölstad men på många andra sätt väl värt att besöka. Gillar man järnmalm har man kommit rätt, tågen från Kiruna kom punktligt flera gånger om dagen till Narvik som är den stora utskeppningshamnen.

Runt 15000 invånare har staden så det var alltid folk ute på gatorna, nu på sommaren är folk dessutom extra sent ute med tanke på solen som inte vill vila. Jag har upplevt midnattssol många, många gånger, inte minst i barndomen då vi alltid var uppe i Tornedalen hos mormor och morfar men trots det så är det alltid lika förtjusande med det speciella ljuset. Bilden visar hotellet några minuter före midnatt.