Några öl i Nürnberg

Förra helgen (lör-mån) tillbringades i Nürnberg, en stad som jag tidigare inte besökt. Vi kom fram rätt sent på eftermiddagen men hann ändå uppfatta att det tycktes röra sig om en vacker stad, ja i alla fall innanför den imponerande stadsmuren.

Planen för kvällen var förstås att fylla på med mat och några öl. De två första ställena som vi gick in på var helt fullsatta men på Nürnberger Alm fanns det ett ledigt bord för två. En väldigt god schnitzel beställdes in liksom några öl.

Två dugliga veteöl dracks, Lindenbräu Gräfenberg Weizen och Gutmann Hefeweizen. Tyvärr var dunkeln Landwehr-Bräu Rotfränkisch tam och lite för söt för min smak.

Stämningen på Nürnberger Alm var mycket folklig och munter. Då en av gästerna råkade tappa ett glas så började nästan genast samtliga andra gäster att sjunga en sång som jag tyvärr inte fattade mycket av, ja faktiskt ingenting fattade jag men kul det var det. Trots att det var fullsatt så var servicen bra, engelska talades.

En riktigt lugn och behaglig lördag blev det, efter några rumsöl (tog med några hemifrån) var det nattvila.

Anledningen till att det åktes till just Nürnberg är att vi inte besökt staden tidigare och att vi ville gå på fotboll i den tyska andraligan, Zweite Bundesliga. Fotbollsarenan låg ungefär en timmes promenad från vårt hotell, Holiday Inn. Biljetter köpte vi på plats.

Hemmalaget 1. FC Nürnberg besegrade gästerna Hannover 96 med 2-0 i en rätt så underhållande match. Något som är trevligt med Tyskland och fotboll är att det är mycket ovanligt med bråk och stök i samband med match. I söndags var det hur lugnt som helst trots att en del tycktes dricka en hel del öl både före och under matchen.

Precis som kvällen innan visade sig vara fullt inne på Nürnberger Altstadthof men på stället som låg på andra sidan gatan, Hüttn' fanns det plats. Hüttn var ett ganska så stort ställe som liknade ett äldre värdshus med rustik inredning. Trots att det var söndagkväll var det mycket folk. Vid bordet bredvid satt tre äldre gentlemän och tittade på gamla mynt och sedlar samtidigt som de drack några öl. Överlag var stämningen mycket lugn och behaglig, det gick utmärkt att prata med normal samtalston.

Även här blev det en schnitzel, ja det är svårt att låta bli då man är i Tyskland. Smått sensationellt var det några som drack vatten men för vår del blev det förstås några öl. Pyraser Kellerbier, Kapuziner Weissbier Kristall-Weizen, Neder Schwarze Anna och Nikl-Bräu Weisse Eule Helles Hefeweissbier. Samtliga öl var schyssta men kvällens vinnare var det sistnämnda veteölet som var trevligt uppfriskande.

Efter att ha tagit en kortare kvällspromenad blev det lite slappande på rummet. Av bara farten råkade jag dricka min öl nummer 8000 som blev Zirndorfer Kellerbier (köptes i en kiosk vid centralstationen i Nürnberg). Det var inte den godaste Kellerbier som jag druckit men den var inte heller dålig.

En skön liten resa som gick i lugnets tecken. Nürnberg gav helt klart mersmak, särskilt med tanke på att Bamberg ligger i närheten. Jag skulle inte ha något emot att återvända men då under våren eller sommaren. Tyskland är ett land som ligger mig varmt om hjärtat. Zum Wohl!

Vi flög till Nürnberg med Lufthansa via München. Kan inte säga att jag blev förvånad av maten i Lufthansas Senatorlounge på Nürnbergs flygplats, sauerkraut och Nürnberger Rostbratwurst. Riktigt, riktigt gott vill jag lova. Den alkoholfria Becks smakade dock förfärligt. Jag hoppade över ölen med alkohol, på fat fanns det i loungen Löwenbräu Original och Franziskaner Hefe-Weissbier.

Stockholm Beer and Whisky Festival 2016, andra helgen

Förra torsdagen var det dags att inleda den andra helgen av årets ölmässa i Nacka. Efter den första veckan undrade jag lite för mig själv om det skulle finnas något nytt kvar att prova eller om man skulle satsa på gamla godingar?

Undran om det fanns något nytt eller ej var obefogad. Exempelvis hade Brill tre imperial stout som inte fanns under den första veckan, Green Flash Dia De Los Serranos, Dugges Six Ways: Belgian Coffee och Dugges Boxed Idjit!. Av dessa tre tyckte mina smaklökar mest om den sistnämnda som verkligen var en trevlig öl med en massa fina dofter och smaker.

Precis som under den första torsdagen blev nästa anhalt Brewers Association och House of Ale AB c/o Oliver Twist. (vissa upprepningar är helt klart trevligare än andra) I deras monter går det alltid att hitta nya saker att prova, denna gången bland annat två för mig nya bryggerier, Wormtown Brewing Co och Port City Brewing Company. Av de 20 olika öl som provades hos "OT" var det tre som stod ut, Prairie Funky Gold Mosaic, New Belgium Lips of Faith - Tart Lychee och Deschutes Mirror Mirror Barley Wine. Alla tre helt olika men riktigt goda. Att ha de tre som sällskap skulle göra vilken trist dag som helst till en dag att minnas med varma känslor.

Under den första veckan tillbringades inte alltför mycket tid uppe på övervåningen i Hall II (förutom i Belgoklubbens surisbar) så det var läge att titta runt där lite mera ingående. Ett bryggeri som presenterade sig redan på årets pressträff var Nacka Bryggeri. Bryggeriet har funnits i ett drygt år och är beläget i Saltsjöbaden i Nacka kommun. Innan årets mässa hade jag stött på några av deras öl på Bishops Arms Vasagatan i Stockholm men hade aldrig träffat någon av personerna bakom bryggeriet.

Det är just det som är så kul med ölfestivaler, man får chansen att prata med folk som arbetar på det aktuella bryggeriet, i detta fallet med Vlado. Till mässan hade de med sig fyra nya öl, Nacka Julöl, Nacka Belgo Dubbel YPA, Nacka Mild aroma from Havanna och Nacka Rakija Stout.

Jag upplevde alla fyra öl som stabila med den sistnämnda, Nacka Rakija Stout som den mest intressanta. Ölet kändes värmande och med intressanta inslag av plommonbrännvin. Vore intressant att kunna jämföra en färsk flaska med en som är lite äldre.

Finsk öl ser man inte mycket av på ölmässan i Nacka men inte långt ifrån Nacka Bryggeris monter låg Pyynikin Käsityöläispanimo. (säg det ordet snabbt efter några jamare innanför västen) Bryggeriet finns i Tammerfors/Tampere och det var första gången som jag drack några av deras öl. Ölet som jag tyckte mest om hos dem var Pyynikin Saison Saksaankirveli, det vill säga en saison med spansk körvel. Den var fräsch, balanserad och drickvänlig.

Belgoklubben och då i synnerhet surisbaren gick det inte att gå förbi utan att stanna vid varken på torsdagen eller fredagen. Ett stycke öl som jag inte lyckades köpa då den fanns på Systembolaget tidigare i år var Lindemans Blossom Gueuze. Nu fick jag mig ett smakprov, vilken härlig revansch då ölet visade sig vara gott och trevligt uppfriskande.

Under de två senaste mässorna hade de allra minsta bryggerierna varit samlade i "Nybryggarmontern" i år var det utrymmet istället en stor garderob. Då det gäller att vara ute i god tid gick inlämnandet av jackan smidigt. Den första torsdagen lyckades jag lämna in min jacka först av alla, som nummer två den andra torsdagen. (den besvikelsen gick över snabbt) Senare på dagen, särskilt på den andra fredagen var kön till jackinlämningen rätt lång.

Nå, tillbaka till de mindre bryggerierna. I år var de samlade uppe i Hall II. Till det mest udda som jag drack bland dessa måste helt klart Danderyds Black Garlic hamna. Ölet smakade en hel del lakrits men även vitlök. Nu har jag inga problem med vitlök men en hel flaska skulle jag ha problem med då det hela kändes så udda.

Generellt sett var standarden stabil hos de mindre bryggerierna, undantag fanns dock. Två sådana var Äppelbo Enbärs och Jädraöl Bocken Brinner. (Jädraöl fanns i Hall I) De två ölen får inte godkänt i min bok.

När ölmässan hade premiär 1992 medverkade åtta bryggerier, i år var antalet fler än 250. Fler nya svenska sådana än vad jag tidigare sett. Det händer verkligen så mycket inom öl-Sverige att det är svårt att hänga med. Det är förstås fint att folk vågar satsa, ja tiden då jag kunde rabbla alla svenska bryggerier och nyheter på Systembolaget är sedan länge förbi.

Som jag nämnde i mitt förra inlägg känns Göteborgsområdet som hetast i landet just nu. Två bevis på det var O/O Narangi och Stigberget Imperial Stout. Bägge två riktigt bra.

Under den andra torsdagen delades årets medaljer ut. Noterbart är att i kategorin årets bästa svenska öl vann Poppels DIPA. Antalet alkoholsvaga öl (upp till 3,5%) var större än någonsin tidigare, guldet vanns av Nils Oscar Vinterbrygd 3.5%. Samtliga årets vinnare hittas här.

En av mässans allra godaste öl hittades i Monks monter där Danko Beer höll till. Det handlade om Danko Beers allra första öl, Danko Beer Local Beta 01 Tripel. Det visade sig vara en elegant och fint drickbar tripel. En sak är säker, jag kommer att hålla utkik efter nästa öl från Danko Beer.

Torsdagen blev lång i Nacka, jag är långtifrån en elitidrottsman så benen de blir sega av att mestadels stå i 9-10 timmar. Enda sittpausen var då det åts i pizzerian. Fler och fler verkar upptäcka nämnda ställe då det bitvis tar sin lilla tid att få sin pizza. (övriga maten som pasta och kebab gick snabbare att få) Annars finns det olika food trucks utomhus men som sagt, det är rätt skönt att sitta en stund därför brukar pizzerian föredras.

Apropå sittplatser, det vore inte dumt om det fanns sådana inne på mässområdet men då måste man förstås minska på antalet utställare då det annars blir trångt om saligheten.

Fredagspasset blev väldigt lugnt för min del då jag skulle köra bil rätt tidigt på lördagen. Beer Studio Two hörde till det godaste som det smuttades på. Smakrik med både bourbon och blåbär, lär inte bli sämre efter några års lagring då den fortfarande kändes lite ung.

En utställare som så vitt jag kan minnas inte haft en egen monter på föregående mässor är engelska Beavertown. Varje gång jag gick förbi där hade de något intressant att erbjuda. En av dessa öl var Beavertown/Boneyard Bloody Notorious som var god även om den inte nådde upp till det magiska originalet från amerikanska Boneyard.

Årets mässa i Nacka tycker jag var riktigt bra. Det blev nytt besöksrekord även i år med närmare 39000 besökare. Som vanligt var det relativt lugnt på de bägge torsdagarna, även om det var lite mera folk på den andra. Den andra fredagen var det ganska så mycket folk på, då jag skulle hemåt vid 20-tiden strömmade det fortfarande in folk.

Glädjande nog var det hela väldigt civiliserat, enligt festivaldrottningen Marianne Wallberg skedde inga polisingripanden och endast ett fåtal personer fick ledas ut. Inte ens ett år kvar till nästa Stockholm Beer, härligt!

Stockholm Beer and Whisky Festival 2016, första helgen

Då är den första helgen av två av årets Stockholm Beer and Whisky Festival avklarad. Det hela började med en pressträff i torsdags där det bland annat avslöjades vem som blev årets ölperson 2016, ett pris som numera utses av Stockholm Beer and Whisky Festival. (tidigare var det Galatea som utsåg vinnaren).

Årets ölperson 2016 blev Jörgen "Jugge" Hasselqvist, en av de verkliga pionjärerna i öl-Sverige. Otroligt nog har han varit med som utställare under mässans samtliga 25 år. Grattis till ett välförtjänt pris!

För egen del har jag inte varit med på samtliga mässor, men i alla fall med säkerhet sedan 2003. (är osäker på om jag var med 2002, något glas från det året finns i alla fall inte hemma). Det är smått svindlande att reflektera över hur mycket som hänt med ölutvecklingen inte bara i Sverige utan även i utlandet under alla dessa år.

Något som jag gjort under flera års tid är att börja ölsmakandet hos Brill & Co, i år inget undantag. Som vanligt är deras monter stor med en hel drös spännande öl. (runt 200 stycken olika öl har de med sig)

En av alla dessa öl var Brew By Numbers 21/03 Pale Ale - Citra Amarillo Mosaic, en öl som verkligen överraskade på mig. Den visade sig nämligen vara en härligt frisk och fräsch ganska så lätt American Pale Ale som var fint humlig och fruktig. En sådan där perfekt vardagsöl att ha i kylen hemma.

Att öl från Omnipollo är bra är ingen alltför hemligt bevarad nyhet. Deras samarbetsöl med amerikanska Trillium med namnet Outside The Lines var söt och mumsig med en massa gott i både doft och smak. Missar man mässan så kan det vara värt att för folkupplysningens skull meddela att ölet släpps bland Systembolagets nyheter 21/10.

Gillar man suröl har Brill några av de absolut bästa som finns, eller vad sägs om öl som 3 Fonteinen Hommage, 3 Fonteinen Armand & Gaston och 3 Fonteinen Framboos. Ja det är lite smågalet men så är det.

Ett par amerikanare bad mig att ta ett foto på dem vid Brills monter. Självklart började vi prata och det visade sig att de ingick i ägarfamiljen i Green Flash Flash Brewing Company. En väldigt pratglad herre var det, ja det är sådana roliga händelser som kan inträffa på en ölfestival. 

En annan utställare som alltid har med sig intressant öl är Brewers Association och House of Ale AB c/o Oliver Twist. Amerikansk öl så långt ögat kan nå. I år är fler än tidigare på burk, ja trenden med bra öl på burk lär säkert fortsätta att växa.

Deep Ellum Hop Seeker var en av dessa burköl som var riktigt trevlig. Fräsch och välhumlad med tropisk frukt, citrus och toner av malt. Några burkar av den skulle man lätt kunna ha i kylen.

Andra utställare som aldrig gör mig besviken är Galatea som bjuder på en bra mix mellan främst amerikanska öl men även en hel del från Sigtuna Brygghus och S:t Eriks Bryggeri. En öl som jag fastnade lite extra för hos Galatea var Modern Times Mega Black House, en fint fyllig Imperial Stout med bourbon, kaffe, choklad och lite vanilj. Till det den stabila rostade malten. Hos Galatea hittas även Ballast Point Barmy, en Golden Ale på sina modiga 12%. Om man inte kommer på vad man vill ha så kan man alltid dricka North Coast Old Rasputin som "funderaröl".

Hos Brewery International är det värt att hålla lite extra koll på Oud Beersel Green Walnut som jag provade under CBC tidigare i år men som nu kändes ännu lite godare. Hoppas att ölet hittar till Systembolaget vid tillfälle.

Svenska småbryggerier finns det verkligen gott om på årets mässa. Till de bästa hör helt klart Stigbergets Bryggeri och O/O Brewing. Den väldigt populära Stigbergets Gbg Beer Week 2016 bryggdes för en sista gång inför SBWF, så passa på att prova om ni ännu inte gjort det. Två andra välhumlade och riktigt goda öl från Stigberget är Amazing Haze och Api Lairepmi. O/O Muscles är även den härligt humlad och håller en hög klass. Ja det är inte att man blir lite avundsjuk på alla goa göteborgare som har sådana öl i sitt närområde. Men som tur är går många öl från respektive bryggeri att beställa till sitt lokala Systembolag.

Spike Brewery är ett annat trevligt bryggeri från Göteborg. Deras öl finns enbart på fat så det var första gången som jag provade några av deras öl. Alla fyra var goda och bäst var Spike Hazelnut Chocolate Porter. En behaglig Porter som bjöd på framförallt choklad, lite vanilj och hasselnötter.

Ytterligare ett bryggeri från Göteborg med en imponerande monter med över 20 egna öl är West Coast Bryggeri. Deras öl kändes stabila över lag. Väl värt att gå förbi även där om tid finnes. 

Göteborg känns helt klart som den ledande ölstaden i Sverige just nu, flera av de nya bryggerierna imponerar redan från start. Undrar när Stockholm kommer ikapp? Jag säger som mäster Cornelis en gång sjöng: "skål för den staden, skål Göteborg".

Montern med de största och mest "nördiga" ölentusiaster har Belgoklubben, särskilt deras surisbar fångade mitt hjärta. Runt 70 olika suröl har de, från gamla bekanta till för mig okända sådana. Ja snacka om "godisbutik." Att personalen sedan kan allt och lite till om de olika ölen gör inte saken sämre. Helt klart en monter som måste besökas av alla som är det minsta intresserade av öl.

En annan utställare som jag tyckte var intressant var Bier & Co som är med för första gången på Stockholm Beer. De har öl från nio nederländska bryggerier samt från Rogue och Thornbridge. Det var de nederländska bryggerierna som intresserade mig, ett flertal som jag tidigare inte stiftat bekantskap med.

Kees Mosaic Hop Explosion var välgjord och rätt humlad med inslag av citrus och lite hö. Överlag upplevde jag de nederländska ölen som rena och välbryggda, ja Nederländerna är inte bara De Molen. I montern huserar den alltid lika entusiastiske Zoi Mitakidou.

Många av utställarna känns igen från tidigare år men det finns som synes mycket nytt, även hos de gamla rävarna som varit med länge. Den första helgen var riktigt bra, relativt lugnt utan några som helst incidenter. Ja mässan i Nacka är lite av en stor firmafest med god stämning och med hårt arbetande utställare som bjuder på fin service. En bra sak i år är att hos nästan alla utställare kan man använda sig av Swish, perfekt om man vill undvika att använda kontanter.

Denna vecka är tanken att gå på torsdag och även på fredag. Det ser jag fram emot då tiden den bara rasar iväg då man lullar omkring på en ölmässa. Ölsuget är fortfarande intakt, ja det är härliga tider.