Ett par Bokkereyder på Akkurat

I måndags var Eirik och jag på en liten runda. Vi började med pizza på Hatten, sedan en öl på Oliver Twist innan vi slog oss ner på Akkurat för en lite längre sittning.

Det är så skönt att kunna göra det på en ledig måndag då det är så lugnt på alla ställena. På Akkurat fanns det några olika flaskor från Bokkereyder som verkligen fångade vårt intresse.

Bokkereyder är en lambicblandare som började 2013. Tidigare hade jag stiftat bekantskap med deras kreationer under årets CBC i Köpenhamn. Blev riktigt imponerad den gången så det kändes verkligen fint att i lugn och ro kunna dricka ett par flaskor. Flaskorna kostade 595 per styck så vi nöjde med oss två stycken denna enkla måndag.

Vi började med en Bokkereyder Averell vilket är en blandning av 1- och 2-årig lambic som sedan fått gotta sig i muscatelfat. Jag upplevde ölet som spännande och lite "annorlunda" men ändå väldigt gott. Mycket ek och druvor. Vore inte dumt att ha några buteljer hemma och se hur det hela utvecklar sig med några års lagring.

Flaska nummer två blev en Bokkereyder Abrikoos. Tyckte att det ölet var snäppet vassare jämfört med Averell. Ganska så mycket aprikos liksom även ek, citrus och lite gräs. Balanserad och elegant. Slutsatsen är helt klart att Bokkereyder är en blender som man definitivt ska hålla ögonen på. Verkligen skoj att de har dykt upp, behövs fler lambicblandare enligt min mening. Listan över nedlagda sådana är verkligen sorgligt lång.

Nu på lördag (17/12) släpps det fyra olika varianter av Bokkereyder Framboos på Akkurat, 12 flaskor av varje så det kan verkligen vara läge att slå till om man känner sig sugen på att prova.

Måste även passa på att tipsa om Akkurats bourbonglaserade Entrecôte som serveras med en god potatisterrin. Hade inte ätit den tidigare då jag normalt sätt brukar äta Akkurats supergoda musslor men måste säga att det var riktigt gott och mättande.

Innan vi kastade loss för hemfärd delades det på en flaska Närke Kaggen Stormaktsporter Börb'nåhalllon. Ursäkta språket men jädrans vilken trevlig avslutning på den lilla måndagsrundan.

Julölsprovning 2016

I lördags var det återigen dags att samla grabbarna för en traditionell julölsprovning. I vanligt ordning hade jag samlat på mig några flaskor från årets resor, kompletterade även med några buteljer från Systembolagets beställningssortiment. Brukar undvika att ha med öl från Systembolagets ordinarie hyllor då de ölen ändå är så enkla att få tag på dessutom skrivs det om de ölen på så många andra ställen att det blir lite tröttsam tautologi.

10 för oss nya julöl skulle provas. Fem olika länder var inblandade och stilarna varierade rejält då det var åtta stycken sådana. Alkoholhalten låg på snitt 6.5% så det var upplagt för en civiliserad afton. (vilket det även blev)

Julölen som dracks var dessa:

Ocean Julöl
7 Fjell Vinter American Strong Ale (köptes i Bergen i september)
Roslagens Julöl
To Øl Sur Yule (beställdes från Beergium i april)
Centralbryggeriet Folkes Julöl
Walhöll Midvinterblot
NKB Winter Woolies Julöl
Austmann Stille Natt (köptes i Bergen i september)
Noël de Silenrieux (köptes i Bryssel i oktober)
Three Floyds Alpha Klaus (köptes i Chicago i februari)

Glädjande nog var det inget av ovanstående öl som fick underkänt även om vissa av dem var lite intetsägande och hade lite udda smaker. Tänker främst på Roslagen Julöl som hade lite spår av något som påminde om "plast". Är väldigt nöjd över att jag fick tillfälle att bjuda Eirik på en ok öl från Ocean. (en intern grej) De öl med mest "julkryddor" var Walhöll Midvinterblot och Austmann Stille Natt, ja den sistnämnda hade klart mest kryddor.

I vanlig ordning gav vi poäng, 0-5. (värt att notera är att vi var fyra personer i juryn)

Efter en mycket storslagen ceremoni delades medaljerna ut enligt följande:

Three Floyds Alpha Klaus 15
To Øl Sur Yule 14
Austmann Stille Natt 13,5

Vad vore en kväll utan några bonusöl? Började med en totalt bortglömd Mohawk Midvinternattens mörker anno 2008. Måste säga att den överraskade rejält, hade den varit med i julölsprovningen så hade den långt ifrån kommit sist.

3 Fonteinen Armand'4 Oude Geuze Herfst har legat och filosoferat i ölförrådet sedan 2011 så det var dags att plocka fram den. Visade sig vara en elegant och behaglig rackare som till en början bjöd på en hel del svavel men efter att luftats ett tag så blev det en riktigt trevlig öl, om än inte det godaste som jag druckit från 3 Fonteinen.

Öl från Guadaloupe i Västindien hade jag tidigare ej druckit, nu är den lilla bristen i livet korrigerad. En rätt så typisk "tropik-lager", blaskig och trist. Ett stort tack till Thomas/Nisse666 för flaskan.

Ytterligare en flaska som hade lite damm på sig var Alesmith Grand Cru som köptes 2012. Den var god men inte det minsta fantastisk. En hel del värmande alkohol i finishen.

Smuttynose Big Beer Series: Barleywine Style Ale var från 2014. Rätt söt, kolaaktig och maltig med fortfarande en hel del spår av humlen. En goding kan man säga.

Kvällens sista objekt blev Dugges Six Ways Raspberry Liquorice. Gillade den direkt, lätt syrliga hallon med lakrits och choklad. Visst låter väl det som en smått optimalt efterrätt?

En kul kväll var det, 2017 dags igen.

Några timmar i Hong Kong

Från Singapore anlände jag till Hong Kong tidig eftermiddag. Som vanligt flöt allt på perfekt så efter landning tog det inte många minuter innan jag satt på tåget till Hongkongön där mitt hotell var beläget. Tågresan från HKG tar 23 minuter till ön, ett väldigt smidigt sätt att transportera sig på, snabbare än taxi och förstås billigare.

Hotellrummet var det minsta jag någonsin haft men då jag bara skulle ha det i en natt så funkade det trots allt. Dessutom låg det bara 10 minuter till fots från tågstationen och mer eller mindre mitt i smeten med en massa restauranger och barer.

Jag var fullt medveten om att vistelsen i Hong Kong skulle bli kort men jag "slösade" ändå bort en timma åt att åka med klassiska Star Ferry över sundet till Kowloon. Därifrån är utsikten mot Hongkongön verkligen spektakulär. En resa som är löjligt billig och som verkligen måste göras då man är i Hong Kong.

När jag kände mig nöjd åkte jag tillbaka och åt en enkel måltid innan det var dags för eftermiddagens första ölställe, en gammal bekant från förra hösten fick det bli, The Roundhouse Taproom. Av de åtta gästerna under mitt besök var vi tre från Sverige och två från Finland. Av någon anledning blev det engelska med alla, ja ibland vill man inte avslöja sina kort.

Personalen var helt ny jämfört med förra året, precis som då gick ölen att beställa i två storlekar. (gick även att beställa flights men det hoppade jag över)

Självklart valde jag att dricka några lokala öl, två av dem från okända bryggerier, Yardley Brothers LIPA och Young Master Classic. Tyvärr var förstnämnda rätt dålig då smaken stördes av en plastighet som inte var helt lyckad.  Young Master Classic var en snäll och behaglig American Pale Ale som lätt slank ner.

Två ställen som ej besöktes förra året var Tippin Point och BrewDog Bar, sistnämnda fanns ej förra hösten så det hade varit snudd på omöjligt att besöka den gången. Tippin Points egna öl var nja men de hade några öl från Hong Kong som var rätt bra. Blev dessutom bjuden på en himmelsk god fruktshot som säkert hade suttit fint vilken morgon som helst.

BrewDog Hong Kong var litet och överraskande lugnt, ja ett tag var jag den enda gästen. Kändes nästan lite kusligt att sitta där och dricka en öl samtidigt som tre ur personalen höll koll på mina förehavanden. Ibland är servicen helt enkelt för bra.

Då jag skulle upp tidigt nästa dag och kände mig rätt seg efter några trots allt ganska så intensiva dagar så blev det bara ett par öl innan det var dags att bege sig till utvisningsbåset för några timmars sömn.

Tåget till flygplatsen gick punktligt 05:50 på morgonen, det formella på flygplatsen gick alldeles för smidigt så jag fick gott om tid att besöka ett par lounger, United och Thai innan den långa flighten med SAS hem till Arlanda. Flygplatsen i Hong Kong är verkligen ett under. Så rent och snyggt överallt och med gott om plats för mängden resenärer. Arlanda är verkligen en sorglig historia i jämförelse. Något som saknas i Hong Kong är dock en bar med schysst ölutbud. Fast nu har jag dock aldrig letat seriöst, särskilt inte med tanke på att SAS-flighten avgår redan vid niotiden, så tidigt på morgonen dricker jag aldrig öl.

Flighten med SK964 kändes nästan "hemtrevlig" på något sätt och inte blev det sämre av att den trevliga kvinnliga pursern med förtjusning hällde upp några extraglas av flaskölet från Mikkeller. (såg ingen annan dricka det ölet, att folk är så dumma, bara att tacka och ta emot!) Helt klart en flight att minnas, de närmare 11-timmarna gick verkligen snabbt.

Till skillnad mot Singapore är det mycket lättare att hitta inhemska öl i Hong Kong, både på flaska och på fat. Priserna är lite lägre, skillnaden mot Sverige är dock inte särskilt stor nu när den svenska kronan är så väldigt svag.

En väldigt rolig resa var det som gick alldeles för snabbt, skulle gärna göra om det hela då tid finnes. 

Öl i Singapore, söndag

Lördagen var som bekant lång och innehållsrik då hela sju olika ölställen besöktes. Visste redan på förhand att söndagen skulle gå i lugnets tecken, inte minst med tanke på att en tidig uppgång hägrade på måndagen.

Nå, lunch är ju aldrig fel att äta och efter att ha ätit en del asiatiskt tyckte jag att det skulle vara gott med en bit pizza. Som av en slump råkade jag veta att Nickeldime Drafthouse hade både öl och pizza, ett givet mål med andra ord.

Det gick lekande lätt att ta sig dit med den förnämliga metron och sedan gå i runt fem minuter. Perfekt nog ingick en mobiltelefon med gratis lokalsamtal och fri surf i rumspriset under besöket i Singapore. Vid minsta osäkerhet om kursen var den rätta eller ej var det bara att gå in på Google Maps och kolla läget. Tiden då man stod och fipplade med en stor karta känns väldigt avlägsna.

Nickeldime var även det ett ställe som det inte var svårt att inte tycka om. 15 fatöl fanns varav några från Lerviq. En liten del med flasköl fanns också, antingen kunde man köpa med sig eller dricka på plats.

Det var verkligen söndagstempo i salongen, riktigt lugnt och behagligt. Servicen var i vanlig ordning mycket trevlig och priserna var de gamla vanliga för att vara Singapore. Helt klart ett ställe som det är värt att besöka om man har vägarna förbi.

Då jag var klar på Nickeldime kom jag på den kloka idén att promenera tillbaka till hotellet, något som tog en timma. Vill man inte dricka öl hela tiden så finns det på många ställen automater där det bara är att köpa det man är sugen på en. Behövs verkligen med tanke på värmen och fuktigheten i Singapore.

Promenaden var svettig så lite paus på rummet var inte helt fel innan eftermiddagens ställe, det sista nya stället i Singapore för denna gången. Vad kan man säga om Level33? Ett ganska så stelt ställe med lite "finare" folk jämfört med vanliga barer, ja eller hur man nu ska uttrycka sig.

Priserna var höga men utsikten från världens högst belägna bryggeri var verkligen förtjusande. Vet inte om stället har någon dresscode, det fungerade fint med shorts och sneakers. (i alla fall i själva bardelen)

Väl nere på jorden traskades det omkring ett tag innan det blev ett kortare avslutande besök på Brewerkz, stället som jag fattade tycke för på fredagen.

Ett par öl intogs, Brewerkz Honey Apricot Ale och Brewerkz XIPA. Av dessa tyckte jag mest om den sistnämnda som lustigt nog även var det godaste inhemska ölet som jag drack under helgen i Singapore. Fräsch och välhumlad med apelsin, mango, karamell och lite ananas. Söt och bitter avslutning. 3.7/5 blev mitt betyg. Lite lustigt nog kostade de bägge ölen lika mycket.

Inför resan hade jag skrivit upp 14 intressanta ölställen att besöka, hann med 12 av dessa så ger mig själv fyra humlekottar av fem i betyg, inte illa. Något som noterades är att på flera ställen fanns det dansk öl på fat från småbryggerier (inte bara på Mikkeller) samt även norsk. Det enda svenska som jag såg var alkoläsk, förlåt cider på flaska. Annars dominerade de amerikanska ölen helt klart.

Ölpriserna var ungefär som hemma, vissa ställen lite billigare och andra lite dyrare. Tyvärr hittade jag inga intressanta inhemska öl på flaska att köpa med mig hem. Det känns som att ölboomen i Singapore precis startat, de allra flesta ställena som jag besökte var inte många år gamla. Undrar hur det ser ut om säg fem år? Kanske kan vara värt att åka förbi och kolla?

Öl i Singapore, lördag

Efter en mycket välbehövlig sömn orkades det upp vid elvatiden. När maskineriet väl hade hostat igång besöktes dagens första planerade ölställe, butiken Thirsty - The Beer Shop som även den låg i närheten av hotellet.

Butiken är belägen i ett mindre shoppingcenter, på den andra våningen. Skulle gissa att de hade runt 200 olika öl och några cider. Nästan alla var från USA, några inhemska fanns ej på flaska. Pratade med innehavaren och han menade att de allra flesta av de inhemska småbryggerierna än så länge bara sålde sina öl på fat. För att vara Singapore var priserna helt ok, mina sex flaskor kostade motsvarande 240 SEK.

När lunch intagits och flaskorna lämnats på rummet var det dags att åka några stationer med den alldeles förträffliga metron. Den är väldigt prisvärd och så enkel att åka med att t o m jag klarar av det. Extremt rent är det också med resenärer som kan föra sig. Varför kan det inte vara så hemma i Sverige? Kan inte riktigt begripa att det ska vara så svårt.

The 1925 Microbrewery & Restaurant blev dagens första ställe där några öl skulle drickas. Det visade sig vara ett litet ställe med bryggeriutrustningen väl synlig. Endast sex öl på fat, inga flaskor vad jag kunde notera. Lite skoj att trots de få fatölen kunde man beställa en flight.

Två av ölen var deras egna skapelser, 1925 The Yellow Van och 1925 BLK.6.22. En English Pale Ale respektive Amber Ale. Bägge två milda, inte så spännande men utan felsmaker så inga problem att dricka. På lördagar var stället öppet 10:00-24:00, då jag var där var det väldigt lugnt. Servicen var mycket god och vänlig.

Från The 1925 var det ungefär fem minuters promenad till Druggist, ett avskalat ställe som är inrymt i ett gammalt kinesiskt apotek. 23 kranar även om några av dem var tomma under mitt besök.

Trodde ett tag att jag var i Köpenhamn då det var så många olika öl från Danmark. Vet inte hur de två unga männen i baren sovit under natten men servicen upplevde jag som lite seg även om den förstås var vänlig. I Singapore är folk väldigt trevliga är min bestämda uppfattning.

Det tog ungefär en kvart att knalla från Druggist till Mikkeller Bar Singapore. Jag hade förstås sett bilder på Mikkeller Bar Singapore men det var ändå lite lattjo att se en bar inrymd i en container. Området där baren är belägen är en liten containerpark med diverse verksamheter. Kändes hippt med ung publik. Men då det fortfarande bara var eftermiddag fanns det även plats för en farbror från Sverige.

20 öl på fat hade de, inga flaskor. Inne i containern fanns det ett fåtal sittplatser så det var utomhus som gällde. Det kom en tropisk skur men då fick alla plats under tak eller parasoll. Är det mycket folk på plats och det regnar rejält så kan det nog vara en god idé att ha med sig ett paraply.

Tyckte om Mikkeller i Singapore, stämningen var synnerligen avspänd och folk trivdes. Ölmässigt slank det ner tre Mikkeller och en Amager. Valde det mindre glaset, ja alla öl gick att köpa i två storlekar. 8 SGD tycktes standardpriset vara för ett litet glas, matematikern räknar snabbt ut att det blir 52 kronor.

Till hotellet valde jag att promenera, trots att det var varmt och rätt fuktigt. Tycker alltid att det är fint att se lite av stad till fots, dessutom är det aldrig fel att ta en liten paus från öldrickandet, man är ju inte ett djur.

Pustade ut ett tag på rummet innan kvällsverksamheten sparkade igång. I närheten av hotellet låg Chinatown med en massa olika matställen, i synnerhet då i det mycket folkliga hawkerområdet med drygt 100 olika matställen. Det här med hawker har jag alltid gillat, för en liten peng köper man en bit mat och sedan är det bara att sätta sig var man vill. Maten som jag köpte kostade runt 30 spänn, inte så mycket att bråka om tycker jag.

Det lite speciella med stället i Chinatown är att det inte bara finns en massa matställen utan även ett par ölställen som dessutom låg nästan vägg i vägg. Smith Street Taps hade 12 fatöl att välja bland, The Good Beer Company hade ett femtiotal flaskor.

Priserna var bra för att vara Singapore och bägge ställena får tummen upp av mig då det aldrig är fel att dricka en bra öl till riktigt bra mat. Värt att notera är att bägge ställena har rätt begränsade öppettider så det kan vara bra att kolla upp dem om man är sugen på ett besök.

Det är alltid lika kul att se kineser äta, ett jäkla sörplande blir det då de med stor förtjusning intar kvällsvarden. Höjdpunkten var ett gäng på ett tiotal farbröder som åt och drack samtidigt som de på bandspelaren lyssnade på något som lätt som rätt vemodiga kinesiska sånger. Varför gå på biografen då man kan få så härlig underhållning gratis?

Kvällens sjunde och sista ölstopp blev Tap Craft Beer Bar som låg inne i ett litet köpcentrum. Stället var nytt och det hela påminde om baren på ett bättre hotell. 20 fatöl liksom en del flaskor, inga inhemska dock. Stängningen närmade sig så det blev bara en öl.

En lång lördag var det. Då man är ute och förlustar sig på en pubrunda på egen hand gäller det förstås att ha koll, särskilt då man är såpass långt hemifrån och i ett civiliserat land. Något dryckeslag var det aldrig frågan om, fattas bara annat. Lite lagom salongsberusad på kvällen fick räcka, ja gott så.