Kan väl inte direkt påstå att jag kände mig som en bergsbestigare som precis nått sitt livs topp då jag vaknade på fredagsmorgonen. Men efter lite pliktskyldig hotellfrukost bestående av bacon och stekt potatis så sparkade maskinen i alla fall hjälpligt igång.
Precis som de tre tidigare årgångarna av CBC hölls även årets i Spartahallen som ligger ungefär 10 minuter med taxi från allra centralaste Köpenhamn. (Centralstationen) Taxiresan kostar runt 130 DKK så är man några stycken i bilen så är det helt klart värt det. I år var det fyra pass (session) som gällde, två på fredagen och två på lördagen. 10:00-14:30 respektive 15:30-20:00. Bestyckad med ett rosa band det var jag, då var det inträde till alla fyra passen som ingick. Runt 1800 danska kronor kostade det vilket jag trots allt tycker är helt ok. Två dagars idogt ölsmakande på diverse pubar i Köpenhamn lär knappast bli billigare.
Det gick smidigt att ta sig in på festivalen, kön den rörde sig snabbt. Väl inne så var det direkt rusning till Three Floyds monter, Tom och jag vi siktade in oss på en annan, nämligen AleSmith. Fattas bara annat då jag under kvällen innan tyckte höra mig själv flera gånger skandera "AleSmith, AleSmith, AleSmith!".
Anledningen till det var att de på det första passet serverade två olika varianter av Speedway Stout som jag tidigare inte hade provat. Deras mycket goda standardvariant har funnits att köpa på Systembolaget men Vietnamese Coffee och Coconut hade jag alltså tidigare inte stiftat bekantskap med. Bägge två väldigt bra men den förstnämnda var trots allt snäppet vassare i min mening. Maken till elegant och len öl får man leta efter att tag. Mycket smakrik med en massa härlig kaffe i en suverän balans. Snacka om höjdaröl att starta med strax efter 10:00 på en fredagmorgon. Undrar om jag någonsin kommer att göra det igen?
På dagens andra session startade vi också hos AleSmith, då var det den tredje varianten av Speedway Stout som skulle provas, Hammerhead. Även det en suverän variant med väldigt mycket espresso. Det var nästan lite märkligt hur mycket folk det var hos Three Floyds när man samtidigt mer eller mindre bara kunde gå fram till AleSmith och sträcka fram glaset och få öl av allra högsta klass.
Apropå AleSmith så blir det intressant att följa utvecklingen efter att Mikkeller köpt deras gamla bryggeri i San Diego. Mikkelleröl ska bryggas och om jag har förstått saken rätt så är det AleSmith som ska stå för driften. Under CBC-veckan i Köpenhamn bryggdes en batch Speedway Stout hos nyöppnade Warpigs. Det händer sannerligen hela tiden en massa intressant.
Antalet utställare var 40, de allra flesta bytte ut sina öl inför de olika passen då det fanns en hel del att prova. Jag var rätt illa förbered men ganska snabbt gick det att inse att i år var det en hel del fatlagrade öl som gällde, företrädesvis då Imperial Stouts. Känslan sa att det också fanns fler Berliner Weisse än tidigare år, liksom "rågöl".Lite mer fokus på cider och mjöd var det också i år då Cigar City Cider and Mead och Superstition var med för första gången. Nu är jag fortfarande en novis vad gäller cider och mjöd men de sistnämnda hade en riktigt trevlig blåbärscider som jag gärna skulle dricka igen. Det är verkligen kul att åka på en sådan positiv överraskning.
CBC är nördigt, det är många som sitter på sin plats på bänken och antecknar för fullt. För egen del föredrar jag att gå omkring och njuta även om det förstås är kul att försöka hinna med att prova många nya öl. I år hanns det med 90 nya drycker liksom några gamla favoriter dag ett, det får ju anses godkänt tycker jag.
När man går omkring i lokalen så känns det nästan alltid som att vart man än tittar så ser man något bekant ansikte. Vissa personer vet man inte ens namnet på men man träffar dem år efter år på CBC och/eller på Stockholm Beer Festival. Man slipper prata om jobb, väder och vind då det förstås är så mycket roligare att prata om öl. Den klassiska frågan är nästan alltid "har du druckit något gott?" eller "vad dricker du?". Förstnämnda frågan är inte alltid så lätt att besvara då det ibland är svårt att direkt sortera sina intryck, fråga två är betydligt lättare att svara på det svaret typ nästan hela tiden blir "öl".
De svenska färgerna försvarades även i år av Brekeriet och Omnipollo, bägge skötte sig alldeles utmärkt. Helt olika typer av öl serverade de men respektive monter tycktes hela tiden ha många nyfikna gäster. En syn som förstås är fin att se.
Överlag tycker jag att fredagens öl höll stabil klass med många riktigt höga toppar. Ett bryggeri som överraskade i år jämfört med förra året då de inte var så roliga var brittiska Alpha State. Deras Vanilla Mocha Shake fastnade på näthinnan. En riktigt smaskig dessertöl. Förutom de olika varianterna av Speedway Stout var det många andra Imperial Stouts som höll sig långt framme i uppmärksamhetslistan. Några som bör nämnas är Tired Hands Only Void, Warpigs Smoldering Holes BA Sherry och Cycle Rye DOS. Alla tre riktigt bra, ja de var inte ensamma om att vara det.
Även om jag mest drack små smakprover av de allra flesta ölen så tar det en hel del på krafterna, det är varmt och ganska bullrigt i lokalen. Det är perfekt med pausen mellan de två passen då man går ut och äter en bit mat på någon av de närbelägna ställena och i största allmänhet laddar batterierna.
Helt klart var det en bra fredag på CBC, det vore synd att klaga. Kvällen blev betydligt tidigare jämfört med den innan. Övningarna avslutades på Fermentoren där det fanns en öl från Uppsala på fat, Jackdaw Zwarte Draak. En Belgian Strong Ale på 12,5% som kändes lite väl söt och med för mycket alkohol för mina smaklökar.
Likt ett litet barn lär jag ha somnat snabbt, tur var nog det för det vankades en lördag på CBC. Förra året missade jag nästan hela det första passet, en liknande fadäs ville jag inte vara med om i år.
Julkalender 2024 lucka 20 – Cantillion Ashanti
23 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar