Anledningen till att det valdes att bo i Long Beach var att själva Los Angeles inte alls lockade. En åttatimmars sightseeingtur blev det istället i Los Angeles, en tur som bekräftade att det verkligen inte är en stad för mig. Alldeles för stor och med alldeles för dåliga kommunikationer och en massa annat som jag inte finner intressant.
I Long Beach däremot fanns det en given sevärdhet, den gamla legendariska Atlantångaren Queen Mary som sjösattes redan 1934. Om henne skulle jag kunna skriva en uppsats men då detta är en blogg om öl och ölresor så avstår jag.
Det blev bara ett par nätter i Long Beach så det blev inte sådär jättestort fokus på öl. Den första dagen blev också aningen speciell då tidsskillnaden mellan Auckland och Long Beach var -19 timmar. Det innebar att vi fick det stora nöjet att leva lördag 23/8 två gånger. Kan utan att överdriva säga att det blev en mycket tidig träff med John Blund på lördagkvällen.
Innan sömnen blev det i alla fall ett kortare besök på Beachwood BBQ & Brewing. Från vårt hotell tog det ungefär 20 minuter att gå dit. Eftersom det var lördag så var stället mer eller mindre fullsatt, att sätta sig och äta var inte att tala om då väntetiden tycktes vara närmare två timmar för att få ett bord. Istället fick vi nästla oss in och beställa några öl i baren. Närmare 40 fatöl hade de, både egna samt gästöl. Publiken kändes ung, eller så är det bara att acceptera att jag börjar bli gammal.
Fanns det något annat att göra än att börja med en IPA? Beachwood Hop-Fu! närmare bestämt. Den var skönt humlig och med mycket ananas, mango och grapefrukt. Torr och med en bitter finish, en typisk färsk Västkust-IPA som man inte kan annat än gilla.
Beachwood tyckte jag om men då vi var så sega och inte riktigt orkade med den fullsatta lokalen och uteserveringen bestämde vi oss för att återkomma dagen efter, vilket var en söndag.
På vägen tillbaka till hotellet gick vi förbi Pizza Hut, en tråkig nödlösning men så blir det ibland. Det visade sig vara ett märkligt ställe då de inte hade några sittplatser. Man fick betala via en lucka i plexiglas och från en annan lucka tog man sedan emot den färdiga pizzan. Hoppas att vi aldrig behöver se något sådant i Sverige. Endast vid ett ställe som jag besökt under alla åren har jag känt mig lite osäker, det var i Caracas. Long Beach har ingen vidare statistik vad gäller kriminalitet men det kändes aldrig hotfullt även om området kring hotellet var lite sisådär som exemplet med Pizza Hut visade.
Söndagen ägnades åt den först åt den åtta timmar långa sightseeingturen som var intressant även om många av de så kallade sevärdheterna inte imponerade på mig. Tycker att vår guide sa det det bra då han jämförde gamla och nya Hollywood. Förr var de flesta stjärnor, idag är alltför många enbart kändisar. Onekligen en stor skillnad som någon annan gärna får analysera vidare.
När vi var tillbaka i Long Beach gick vi omkring i "down town" där det var rätt fint med ett flertal restauranger och barer. Ett ställe som finns på många ställen i USA är Yard House, så även i Long Beach.
Det är alltså en pubkedja med en herrans massa fatöl. I Long Beach hela 150 stycken. Av dessa kanske runt 20 var riktigt intressanta, 30 intressanta och resten öl som kan hoppas över. 50 öl var förstås alldeles för många att beta av på ett par timmar men några blev det.
Av de nya ölen som jag drack fattade jag tycke för Bootleggers Black Stout, en lagom stark Stout som bjöd på det gamla vanliga men även lite rök och chili, en lagom dos chili. Krämig och för ölstilen behagligt lättdrucken.
Det överlägset godaste öl som dracks på Yard House var en gammal vän som jag senast drack under SF Beer Week i februari i år, The Bruery Oude Tart. 8,50 USD för ett glas är inte så farligt. När vi kände oss färdiga med Yard House tog vi in notan för att sedan promenera i runt 15 minuter till Beachwood.
Det var mycket folk trots att det var söndag men ändå betydligt lugnare jämfört med dagen innan. Bord vid uteserveringen fick vi direkt. Vad kunde vara mer lämpligt att än att avsluta den sista kvällen på resan med en hamburgare? Den goda hamburgaren sköljdes ner med några av ställets egna öl. Kul var det att på uteplatsen se ett par poliser äta kvällsmat och dricka läsk. Tänk att på Akkurat eller liknande ställe se ett par poliser inta sin kvällsföda i samband med arbetspass. Känns väldigt avlägset.
Några kanske blir chockade men från USA kom jag bara hem med en öl, dock en god sådan, Double Jack från Firestone. Den hittades i en mindre kiosk bredvid hotellet, priset var 6 USD för en bomber. Det fanns ölbutiker och en hel del andra intressanta ölställen i Long Beach men inga av dessa han besökas.
USA är ett land som jag kan bli både tokig i samtidigt som jag inte kan sluta att fascineras. Ok, hade de inte haft så väldigt mycket god öl hade jag inte alls åkt dit så ofta som det blivit de senaste åren. Detta var besök nummer fem de senaste fyra åren. Senare i höst kan det eventuellt bli aktuellt med årets tredje besök men då till Texas, en delstat jag aldrig besökt.
Innan vi klev ombord på flyget hem till Europa satt vi några timmar i den nya Star Alliance-loungen på LAX. Även i flygplatslounger går det numera att hitta några drickbara öl. Dock blev det noll för mig då jag ytterst sällan brukar dricka öl i samband med flygande.
Det här var det sista inlägget om sommarresan 2014, en resa som inte hade huvudfokus på öl även om det naturligtvis slank ner några stycken. Närmare 80 nya öl samt en del "gamla" blev det av bara farten.
Nästa resa är senare idag, då till det synnerligen exotiska Bergen. Undrar vad som händer där?
.JPG)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar