Jag hann knappt innanför dörren innan det var dags att skaka hand med folk som jag kände igen, en av dem var Tom (Fajan o Jöns) som jag slog följe med för resten av kvällen.
En snabb titt på tavlan avslöjade kvällens öl från Brooklyn Brewery.Av de 10 ölen var de sex första nya för mig.
Prick klockan 18:00 ringde det i klockan och det blev knäpptyst, Garrett Oliver hölls ett kort välkomsttal, sedan var det bara att påbörja showen.
Av de olika faten fanns det endast ett av varje med 20 liter. trängseln var stor vid bardisken så både Tom och jag beställde in två öl åt gången, vi började med Brooklyn Blast vilket är en DIPA samt Radius vilket är en saison. Noterbart är att just de två ölen tog slut först, redan efter 40 minuter så det var ju bra att börja med just de, ibland har man flyt.
Sämre öl än Brooklyn Blast kan man helt klart dricka, fast den var inte extrem på något sätt. Förstås fint med humle, liksom spår av parfym och en gnutta malt för att till slut presentera ett öl som var balanserat, ja i alla fall för ölstilen. Kvällens bästa av ölen från Brooklyn som jag drack.
Radius var jästig med kryddor, särskilt då ingefära. Torr munkänsla. Helt ok men långtifrån den bästa Saison som jag druckit.
Efter de två inledande ölen var det dags att använda armbågarna och beställa The Companion och Marys Maple Porter. Förstnämnda är en Barley Wine enligt Ratebeer, på tavlan på Akkurat stod det Wheat Wine. Både lite ledsamt och frustrerande att liraren bredvid beställde tre Eriksberg, men men så är livet.
The Companion var helt klart en säregen öl som till en början mest bjöd på alkohol men sedan blev det bättre. Kände jag en del banan i den? Väldigt torr, påminde faktiskt om vitt vin. 25 cl var i överkant, men men ibland är det bara att gilla läget eller vad det nu är folk brukar säga. Marys Maple Porter hade en tydlig sötma, sirap? Inte alls tung men rätt trivsam. Fast lite mer krut hade jag nog trott på.
Äh, lika bra att prova de andra två som tidigare inte provats, The Concoction samt Dry Irish Stout. The Concoction är en öl vars like jag inte provat tidigare. Den ska efterlikna en populär drink som finns på en bar i New York, en drink baserad på whisky, ingefära och citrus. Både doften och smaken dominerades totalt av lime och ingefära. Fanns även spår av rök. Undrar hur det hade fungerat med några isbitar till?
Om Dry Irish Stout finns det inte så mycket att säga, den var som väntat lätt men ändå en helt ok session beer på 3.9%.
Sådärja, det var de nya ölen från Brooklyn. En Carnegie 175 dracks också, tyckte att den doftade väldigt mycket julmust denna gång. Inte så dumt. Helt klara var vi inte för vi kände att det vore rätt att rensa munnen med något syrligt, en Eylenbosch Gueuze från 1984 fick det bli.
Precis lika god som jag mindes den, härligt syrlig och ytterst elegant. En av de bättre jag druckit. Det tog närmare 10 minuter för servitrisen att få loss den mögliga korken som ville bli till smulor. Fast otroligt nog hamnade inget i glaset, bra jobbat där!
Som sagt, jag visst inte ens om jag skulle till Akkurat men det slutade med en helafton, de spontana sådana är det bästa. Man vet aldrig vad som väntar. Kvällens avslutning blev i alla fall en Närke Kaggen Stormaktsporter anno 2008, tre flaskor kvar av den årgången. Jo tack, det funkar även om Eylenbosch var kvällens vinnare.
Helt klart en lyckad kväll där det snackades väldigt mycket öl, främst då med Tom men även andra bloggare, ölnissar och annat löst folk. Kul också att få säga hej till Garrett Oliver, onekligen en kultfigur inom ölvärlden. Tack till Akkurat och Brooklyn Brewery för denna unika kväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar