Inför den korta och intensiva USA-resan läste jag förstås om olika ölställen, självklart även om olika butiker där öl kunde köpas. Kikar man på Ratebeer tycks West Lakeview Liquors vara Chicagos bästa ölbutik, men de besöktes ej helt enkelt på grund av tidsbrist. Men återigen är det bara fint att konstatera att det finns ännu ett ställe att besöka vid nästa tur till härliga Chicago.
Två butiker som besöktes var två olika Binny’s Beverage Depot, dels den som ligger mer eller mindre mitt i smeten i Downtown Chicago samt den i Lincoln Park (det vill säga bara några minuter från Goose Island Clybourn).
Butiken i Downtown var inte charmig men öl det hade de gott om. Det är nästan så att man blir lite handlingsförlamad då man inte vet vad man ska ta med sig egentligen. Noterbart är att sexpacken var sexpack, det gick inte att bara köpa en flaska ur en sådan.
Det sista ölet som dracks i USA var Sierra Nevada 30th Anniversary Jack & Kens Ale, en flaska kostade 12 dollar, vilket motsvarar ungefär 80 svenska kronor.
När det ölet fanns i en mycket begränsad upplaga på Systembolaget i februari i år kostade en flaska 399. Visst var det en ok öl, men blev för tung till slut. En stor flaska var för mycket för två kändes det som, jag orkade i alla fall inte min del utan hällde ut det sista, så kan det gå.
Binny’s Beverage Depot i Lincoln Park var betydligt större än butiken i Downtown, det var nästan som en stor hangar där all möjlig alkoholhaltig dryck såldes. Utbudet av öl var väldigt stort så det var ännu svårare att här bestämma sig för vad som skulle köpas med hem.
Noterbart är att de hade ett tiotal olika öl från Nøgne Ø liksom hela Mikkellers Hop Series. Faktum är att jag köpte en Mikkeller som inte längre är lätt att hitta i Europa, nämligen Mikkeller Ris a la M’ale. Den kanske kan fungera lagom till jul?
Jag vet inte hur många olika flaskor de egentligen hade men det måste ha varit minst 700-800 olika, skulle inte förvåna mig om det var närmare 1000 olika. Det är synd och skam att det inte går att ta en skåpbil från Europa till USA, eller det är klart att det går men då blir transportkostnaden väldigt hög.
Jag vet inte hur många timmar jag hade kunnat spendera inne i butiken, det fanns verkligen så mycket intressanta flaskor att studera. Till slut så köptes dessa flaskor, förutom de tre från Three Floyds samt en par som hängde med från Washington DC. Fler fick inte plats i min resväska, är det månne dags att köpa en större?
Är det någon som smakat Great Divide Belgian Style Yeti Imperial Stout? New Belgium La Folie? Hmmm, ja det blir kul att prova de flesta av ölen hoppas jag. Noterbart är att de bägge Binny’s inte hade några extremt ovanliga öl vad jag kunde se men det spelade inte roll då det fanns så mycket annat att klämma på.
Det är ett sant nöje att köpa öl i USA, priserna är verkligen i de flesta fallen skrattretande låga jämfört med Sverige. De flaskor som jag köpte med mig hem kostade under 1000 spänn.
Julkalender 2024 lucka 20 – Cantillion Ashanti
1 dag sedan
8 kommentarer:
Vansinnigt att alla de ölen gick för under tusenlappen!
Kristopher: ja det vore synd att klaga över priserna. En låg dollarkurs skadar verkligen inte för en turist i USA.
Underbart å se, å så tycker man ölbutikken är grym. det här hade inte varit bra för varken ekonomi eller hälsa om de funnits i sverige..
Det har nog gjorts en ny batch Ris a la M'ale. Var i Köpenhamn igår och köpte en flaska på Kihoskh. Fanns mycket. Även inne på Ölbutikken. Blev ett par flaskor Happy Lovin' Christmas också. Och så julvarianten på Soft Dookie - Soft X-Mas aka Pretty Please with a Cherry on Top, förstås. Slutade på en bit över 1000 danska och en numera värkande rygg, men det är det förhoppningsvis värt.
nollkoll: ölbutikken är fantastisk med alla kvalitetsölen men rent mängdmässigt är de chanslösa.
Andreas: ok, bra då vet jag det angående Ris a la M'ale. Det är inte alltid så lätt att hänga med i vilka öl som bryggs på nytt. Se upp med ryggen!
Jag fick La Folie via en trade för något år sedan och tyckte att den var mycket god men lite för tam och len, i alla fall i jämförelse med RR Consecration som intogs samtidigt. Men det kanske inte är helt rättvist att jämföra dessa.
Belgian Style Yeti har jag inte provat men ska väl vara den Yeti med lägst betyg. Tänkte köpa en flaska när den släpps på bolaget 1 dec.
Weine: det låter som att Le Folie i alla fall är drickbar. Belgian Style Yeti måste jag dricka innan första december, visste inte att den kommer till bolaget då.
Skicka en kommentar