Lugn och skön helg i Hamra.

Tillbringade den senaste helgen hos min svågers föräldrars sommarresidens uppe i Hamra. Verkligen härligt att umgås, ta det lugnt, fiska och bara vara. Spisningen var ymnog och maten solid. Givetvis blev det även några öl, men det måste jag säga att så mycket vin som jag drack under helgen har jag nog aldrig tidigare druckit en helg, hela tre glas blev det om jag minns rätt. Vad håller på att hända?



Först ut bland ölen i fredags var Sierra Nevada Bigfoot 2009. Väldigt inbjudande såg ölet ut, mörk färg och ett hyggligt skum trots att glaset var litet. Stor doft av humle, frukt, sirap. En viss "spritighet" fanns där också dock inte så att det direkt störde.



Smaken innehöll helt klart mer humle än malt, vidare fanns det en massa grape och en hel del knäck. Väldig hög beska på ölet, eftersmaken den satt i länge. Härlig fyllighet, ja en riktigt god öl. Verkligen en tung öl som smakar helt annorlunda någorlunda färsk jämfört med en lagrad. Speciellt beskan var annorlunda jämfört med flaskan som jag drack i januari, då var det en flaska från förra året som rann ner.

4/5 i betyg, i januari blev betyget 4,25.



Efter att ha vilat munnen i några minuter blev det sedan dags för en Keisari Munchener IV, en öl som mor och far inhandlade på Alko i juli. Rätt trevligt utseende på ölet om smaken finns inte så mycket att säga. Den klassiska brödigheten och maltigheten fanns där men även lite mer karaktär jämfört med den vanliga lagern. Något i smaken påminde om en godissort jag ätit, tyvärr lyckades jag aldrig komma på vilken. Ölet var alltså ganska sött. Lite toner av parfym fanns också i ölet. Nja.

2,25/5

Som avslutning på fredagens övningar blev den en Sierra Nevada Celebration Ale. Fortfarande god men givetvis bättre färsk.



I lördags stod fiske på programmet i Voxnan. Fiske i strömmande vatten hör inte till vanligheten i mitt fall så det var kul. Givetvis blev det även korvgrillning ute i naturen, det är alltid lika trevligt. Till korven och mackorna drack jag en Lapin Kulta 5,2.



En öl som gör sitt jobb ute i skogen. Är man ute i naturen är det kanske inte en tung imperial stout som man i första hand vill dricka.

Senare på aftonen efter den digra samt mycket goda kvällsvarden läskades strupen med några öl. Trodde att jag tidigare recenserat Nils Oscar Coffee stout men det hade jag visst inte. Den passade fint en lördagkväll då magen var sprängfylld.

Givetvis en härlig, kolsvart färg på ölet. (tog tyvärr ingen bild då jag som sagt trodde att jag redan recenserat ölet). Första gången jag drack ölet var i Nacka förra hösten, när sedan ölet anlände till Systembolaget i november 2008 blev jag aningen besviken på smaken. Nä, den smakade inte så mycket kaffe som på ölfestivalen. I lördags fanns där den härliga doften och smaken av kaffe, verkligen härligt! Helt klart tycks ölet vinna på lagring, vilken lycka att några flaskor finns kvar i förrådet.

4,25/5

En skvätt Lindemans Apple blev det också efter maten, en öl som verkligen lätt slinker ner.

Sista ut bland lördagens öl blev en trappist som jag tidigare ej druckit, La Trappe Witte Trappist. Lite kul öl på det sättet att hon är ensam i världen om att vara en vit trappist.



Grumligt utseende på vätskan, en doft av kryddor och citrus steg ur glaset. Smaken påminde väldigt mycket om en belgisk witbier, torr med inslag av karamell samt en del citrus och jäst. Inte så mycket kryddor som i en belgisk witbier. Lätt kropp och aningen tunn känsla. En trevlig törstsläckare utan att vara direkt komplicerad.

3,5/5