Öl i Rumänien.

Dags för den sista delen om sommarresan, denna gång om det rumänska ölet.



På flighten till Bukarest provade jag en Ottakringer Helles, Austrian Airlines standardöl. Väldigt tråkig och smaklös. Doftade nästan ingenting med en lite lätt brödig smak, tyckte även att det smakade lite "burk". Betyget kan inte bli annat än lågt. 1,25/5. Sedan är det förstås aldrig kul att dricka öl ur ett platsglas, plus dock för att ölet var kallt.

Framme i Brasov besökte vi en matbutik, där fanns det en hel del öl samt sprit på hyllorna.



Bland annat stora tvåliters-flaskor som kostade ca. 15 kronor, billigt med andra ord.



Först ut av de rumänska ölen blev en Timisoreana. Tyvärr en besvikelse, smakade inte mycket och den lilla smaken som fanns påminde lite om papp. Gick väl att dricka kanske men nja, ett glas räcker. 1/5



Därefter provade jag en Brasov Ciucas. Ännu en meningslös standardlager utan någon som helst karaktär förutom den vattniga smaken. Redan efter två provade rumänska öl började jag ana att till Rumänien åker man inte för att dricka god öl. Måste jag ge betyg så blir det 1/5.



Efter hemkomsten från Bran Castle landade vi på en uteservering i Brasov. Där dracks en ljus Ursus. Den smakade hyggligt, ja har man svettats en halv dag så smakar det mesta rätt ok. Tyckte helt klart att det var lite mer karaktär i den jämfört med två tidigare nämnda rumänska ölen. Egentligen är det rätt meningslöst att sätta betyg då recensionerna blir så kortfattiga men jag gör det ändå, 2,25/5.



Senare på kvällen drack jag en öl som skulle visa sig vara den godaste rumänska jag drack under resan, nämligen en Ursus Black. Skön svart färg med ett stort inbjudande skum. Doft av kaffe, bränd malt och choklad. Smaken innehöll samma som doften plus en hyfsad beska. Inte världens bästa "stout" men iallafall klart godkänd. En riktig smaksensation jämfört med de ljusa blaskölen. Verkligen skoj att dricka något gott rumänsk öl! 3,25/5



Ännu lite senare dracks en Azuga, då var vi tillbaka till den rätt smaklösa ljusa eurolagern. Antecknade inget om ölet vilket borde innebära att jag inte direkt älskade ölet. Nä, det var tråkigt och trist, sedär lite tautologi.



I Bukarest blev det inte så många öl, dock drack jag ytterligare några inhemska. Silwa strong dark beer var inte så dum. Fin färg och en rätt skön doft av karamell och lite bränd malt. Smaken var ganska söt med en del karamell. Tyckte även att där fanns en viss fruktighet. Rätt ok eftersmak och beska. Helt klart en god öl jämfört med många av de andra rumänska ölen. 3/5



Nästa inhemska öl som dracks var den mycket bleka ljusa Bergenbier. Otroligt egentligen att jag fortsatte envisas med att dricka de tråkiga ölen. Men, men vad gör man inte för konsumentupplysningen.



Inser nu att jag ej tog någon bild på det sista inhemska ölet jag provade, nämligen en Stejar. Tur var väl det då även den var mycket tråkig. Vad är det för människor som uppskattar smaklös, standardlager? För mig tillför de iallafall ingenting.



Sista ölet som dracks på rumänsk mark var en tysk veteöl jag tidigare ej druckit. Den var "dyr" jämfört med de rumänska ölen, drygt 13 kronor i matbutiken. En trevlig veteöl av traditionellt snitt, grumlig och med mycket skumbanan i både doft och smak. Även en hel del jäst. God! 3,5/5

Sammanlagt drack jag aderton öl under denna lilla resa, 17 av dem hade jag tidigare ej druckit. Som ni redan förstått var de rumänska ölen ingen hit.