Fredag 19/5 var det dags att flytta in i nya lägenheten, lördag 20/5 var det premiär för den första lilla ölprovningen i nämnda lägenhet. Någon soffa fanns inte, ingen tv men köksbord liksom provisoriska möbler på balkongen fanns.
Närvarande var de gamla vanliga profilerna Eddan och Eirik, ja förutom jag då. Det första ölet som serverades var en Cantillon Fou Foune, en sämre start kan man verkligen ha i ett nytt boende.
Eirik hade med sig Mikkeller Invasion Farmhouse IPA och Mikkeller San Diego Feel This Coffee IPA. Bägge klart godkända men de blev båda slagna av en annan Mikkeller, nämligen Mikkeller San Diego Carton of Haze. En väldigt drickvänlig juicig öl i en populär modern tappning.
En Mikkeller som däremot var lite av en besvikelse var päronölet William. Inte dålig men utan någon direkt fart eller hur man nu ska skriva.
Att presentera en ny Nøgne Ø är aldrig fel då grabbarna kommer över. Det är ett bryggeri som vi har en lång relation till. Nøgne Ø Imperial Aquavit Porter köpte jag sommaren 2016 på Vinmonopolet i Haugesund. Mjuk och rätt söt med en lång finish av lakrits, kaffe och fatkaraktär.
Ett annat bryggeri som vi har ett gott öga till är belgiska De Struise Brouwers. Struise Pannepot Reserva (Cask Strength - Makers Mark BA) var inte alls dum. Riktig len och med fina inslag av bourbon, torkad frukt och lite vanilj. Flaskan köptes på Beergium i januari i år.
Eftermiddagen och kvällen rullade på i en stabil takt, det dracks lite annat smått och gott också. Orkar inte nämna alla öl som avnjöts men avslutar med att nämna Westbrook Leopold som var riktigt smakrik och god. Härligt syrlig och med endast 4.3% alkohol.
torsdag 8 juni 2017
onsdag 7 juni 2017
Mikkeller Beer Celebration Copenhagen, lördag
Tiden mellan fredagen och lördagen kändes väldigt kort men det finns inte så mycket som är roligare än att gå på en ölfestival av hög klass så det var bara att pallra sig upp och njuta av en ännu härlig dag på årets MBCC.
Precis som fredagen bjöd lördagen på en massa intressanta och goda öl. Bland höjdarna på lördagen märktes The Veil Whiteferrari, Other Half Green Down to the Socks, J. Wakefield Mango & Cash och Cellarmaker Orange Julian. Som synes IPA eller DIPA. Verkar som att det är två ölstilar som jag fortfarande är väldigt förtjust i, särskilt på en festival då det är så befriande att dricka en välhumlad och fruktig öl efter alla Berliner Weisse, suröl och Imperial Stout som jag till slut kan "tröttna" lite på.
Bland bryggerierna var det Cellarmaker som i mitt tycke höll den stabilaste klassen. Gillar verkligen nästan alla deras öl och längtar nästan varje dag efter att få besöka dem igen i San Francisco.
Två riktigt schyssta lördagspass var det, såg i vanlig ordning inga bråk eller ens personer som blev utslängda. Ölnördar är verkligen ett fredligt släkte, gott så.
Innan vi tackade för oss passade jag på att handla några burkar från Mikkeller San Diego som fanns till försäljning inne i hallen. Mikkeller SD är ett bryggeri som jag också tycker mycket om.
När det hela var över skulle det bli ett blixtbesök på rummet men jag lyckades med mästerstycket att somna och vakna mer än två timmar senare. Då orkade jag inte längre gå ut utan tog det riktigt lugnt på rummet.
Det ska väldigt mycket till att jag inte åker till Köpenhamn 2018, ty en trevligare vårtradition är svår att hitta.
Precis som fredagen bjöd lördagen på en massa intressanta och goda öl. Bland höjdarna på lördagen märktes The Veil Whiteferrari, Other Half Green Down to the Socks, J. Wakefield Mango & Cash och Cellarmaker Orange Julian. Som synes IPA eller DIPA. Verkar som att det är två ölstilar som jag fortfarande är väldigt förtjust i, särskilt på en festival då det är så befriande att dricka en välhumlad och fruktig öl efter alla Berliner Weisse, suröl och Imperial Stout som jag till slut kan "tröttna" lite på.
Bland bryggerierna var det Cellarmaker som i mitt tycke höll den stabilaste klassen. Gillar verkligen nästan alla deras öl och längtar nästan varje dag efter att få besöka dem igen i San Francisco.
Två riktigt schyssta lördagspass var det, såg i vanlig ordning inga bråk eller ens personer som blev utslängda. Ölnördar är verkligen ett fredligt släkte, gott så.
Innan vi tackade för oss passade jag på att handla några burkar från Mikkeller San Diego som fanns till försäljning inne i hallen. Mikkeller SD är ett bryggeri som jag också tycker mycket om.
När det hela var över skulle det bli ett blixtbesök på rummet men jag lyckades med mästerstycket att somna och vakna mer än två timmar senare. Då orkade jag inte längre gå ut utan tog det riktigt lugnt på rummet.
Det ska väldigt mycket till att jag inte åker till Köpenhamn 2018, ty en trevligare vårtradition är svår att hitta.
onsdag 31 maj 2017
Mikkeller Beer Celebration Copenhagen, fredag
Då var det fredag och dags för de två första passen av fyra av årets MBCC (CBC). Förra året bodde jag i Malmö, i år var läget betydligt bättre då det bara var runt fem minuter till fots från Øksnehallen.
Dörrarna öppnade klockan 10:00 för oss med vanliga biljetter, jag hade en rosa i vanlig ordning. Lite halvsegt var det att börja dricka öl så tidigt på dagen men då några hamnat innanför västen så rullade det på. Två pass handlade det som sagt om på fredag och lördag, 10-14 och 16-20.
Detta var andra året som det hela hölls i Øksnehallen, precis som förra året flöt det mesta på riktigt bra. Det enda som jag saknade var fler sköljstationer för glasen samt ställen där man kunde ta en slurk vatten eller två. Sittplatser fanns det ganska gott om, ville man sitta fanns det oftast plats. Till toaletterna såg jag inga köer, det är förstås väldigt bra.
Intressanta och spännande öl fanns det en mängd av. Drygt 700 från närmare 100 bryggerier. En hel del för mig okända bryggerier, särskilt från Asien. Ett nytt land stiftades det bekantskap med, Vietnam. Bryggeriet i fråga var Pasteur Street Brewing. Provade tre öl från dem och alla fick godkänt eller lite bättre än så. (undrar när Mikkeller öppnar en bar i Vietnam?)
Generellt var det bra klass på ölen, få riktigt dåliga även om de riktigt extremt goda inte heller var så många. Bland sistnämnda kan Firestone Walker Parabajava, The Bruery Black Tuesday Imperial Stout och Toppling Goliath pseudoSue - Citra Double Dry Hopped nämnas som tre öl som var lite extra under fredagen.
Den enda nackdelen med MBCC är att man blir lite trött i benen efter att knalla omkring på ett hårt golv. Tycker att det var skönt med den två timmar långa pausen mellan de två passen.
När det hela var över för kvällen blev det kortare besök på Warpigs, Rbabarab och Fermentoren. Alla tre ställen ligger nära varandra. Ännu en riktigt bra dag vill jag lova.
Dörrarna öppnade klockan 10:00 för oss med vanliga biljetter, jag hade en rosa i vanlig ordning. Lite halvsegt var det att börja dricka öl så tidigt på dagen men då några hamnat innanför västen så rullade det på. Två pass handlade det som sagt om på fredag och lördag, 10-14 och 16-20.
Detta var andra året som det hela hölls i Øksnehallen, precis som förra året flöt det mesta på riktigt bra. Det enda som jag saknade var fler sköljstationer för glasen samt ställen där man kunde ta en slurk vatten eller två. Sittplatser fanns det ganska gott om, ville man sitta fanns det oftast plats. Till toaletterna såg jag inga köer, det är förstås väldigt bra.
Intressanta och spännande öl fanns det en mängd av. Drygt 700 från närmare 100 bryggerier. En hel del för mig okända bryggerier, särskilt från Asien. Ett nytt land stiftades det bekantskap med, Vietnam. Bryggeriet i fråga var Pasteur Street Brewing. Provade tre öl från dem och alla fick godkänt eller lite bättre än så. (undrar när Mikkeller öppnar en bar i Vietnam?)
Generellt var det bra klass på ölen, få riktigt dåliga även om de riktigt extremt goda inte heller var så många. Bland sistnämnda kan Firestone Walker Parabajava, The Bruery Black Tuesday Imperial Stout och Toppling Goliath pseudoSue - Citra Double Dry Hopped nämnas som tre öl som var lite extra under fredagen.
Den enda nackdelen med MBCC är att man blir lite trött i benen efter att knalla omkring på ett hårt golv. Tycker att det var skönt med den två timmar långa pausen mellan de två passen.
När det hela var över för kvällen blev det kortare besök på Warpigs, Rbabarab och Fermentoren. Alla tre ställen ligger nära varandra. Ännu en riktigt bra dag vill jag lova.
måndag 29 maj 2017
En torsdag i Köpenhamn.
Det roliga med den traditionella vårresan till Köpenhamn är förutom själva huvudeventet på fredag och lördag att träffa ölnördar på diverse barer i den danska huvudstaden.
Jag åkte ner på torsdag 11/5 och hann knappt installera mig på hotellet innan Tom kontaktade mig och frågade om jag skulle hänga med dem till Koelschip där flaskor från belgiska Bokkereyder hägrade. Det gick förstås inte att tacka nej till det utan det vara bara att hänga med.
Koelschip ligger i samma lokal där Mikkeller & Friends Bottle Shop tidigare låg, granne med nämnda ställe. Det var mitt första besök på stället. Särskilt stort var det inte, det var en del folk men vi lyckades rätt snabbt komma över ett bord för oss sex.
Vi beställde in några olika flaskor Bokkereyder. Mitt bidrag var en Bokkereyder Muscaris Lambic. I vanlig ordning en riktigt god öl, ja jag har fortfarande inte provat något som inte varit gott från Bokkereyder.
Passagen mellan Koelschip och Mikkeller & Friends är öppen så det är inga problem att gå och beställa öl från den ena stället och dricka på det andra. Mikkeller & Friends hade som vanligt många intressanta öl på fat, exempelvis sju olika maffiga pjäser från Voodoo Brewing fast mest imponerad blev jag av ölen från brittiska Cloudwater, särskilt deras Spring Summer 2017 IPA Ekuanot som var fint humlig och fruktig.
Efter att haft kul och druckit en hel del gott kände vi att det var läge att gå vidare. Nästa anhalt blev Himmeriget dit det tog en dryg kvart att gå.
Himmeriget är också det ganska litet och det var mer eller mindre fullsatt så vi fick nöja oss med att sitta på fönsterbrädan. På Himmeriget är flaskutbudet imponerande med särskilt fokus på öl från Cantillon men denna gången nöjde vi oss med att botanisera bland fatölen. Alefarm Speltoid och Prairie / Evil twin Bible Belt - Barrel Aged var två öl som jag väldigt, väldigt gärna skulle dricka igen, särskilt den sistnämnda var ruskigt god.
Vilken härlig dag men ännu var den inte slut. Efter en matpaus var det dags att besöka Kihosks nya bar, Rbabarrab. Dagen till ära hade de en tap takeover från det för mig okända amerikanska bryggeriet Barrier Brewing. Det var en skön stämning med många bekanta, ölen funkade bra de med, helt enkelt ett stabilt premiärbesök på nämnda ställe.
Kvällens sista stopp blev på Warpigs. Det är ett ställe som det alltid är värt att besöka, deras egna öl håller nästan alltid riktigt stabil klass. Två riktigt schyssta samarbetsöl med Tired Hands slank ner
lekande lätt.
En toppendag var det, nästa dag var det dags för det första passet på årets festival, klockan 10:00 började det. Mer om det följer.
Jag åkte ner på torsdag 11/5 och hann knappt installera mig på hotellet innan Tom kontaktade mig och frågade om jag skulle hänga med dem till Koelschip där flaskor från belgiska Bokkereyder hägrade. Det gick förstås inte att tacka nej till det utan det vara bara att hänga med.
Koelschip ligger i samma lokal där Mikkeller & Friends Bottle Shop tidigare låg, granne med nämnda ställe. Det var mitt första besök på stället. Särskilt stort var det inte, det var en del folk men vi lyckades rätt snabbt komma över ett bord för oss sex.
Vi beställde in några olika flaskor Bokkereyder. Mitt bidrag var en Bokkereyder Muscaris Lambic. I vanlig ordning en riktigt god öl, ja jag har fortfarande inte provat något som inte varit gott från Bokkereyder.
Passagen mellan Koelschip och Mikkeller & Friends är öppen så det är inga problem att gå och beställa öl från den ena stället och dricka på det andra. Mikkeller & Friends hade som vanligt många intressanta öl på fat, exempelvis sju olika maffiga pjäser från Voodoo Brewing fast mest imponerad blev jag av ölen från brittiska Cloudwater, särskilt deras Spring Summer 2017 IPA Ekuanot som var fint humlig och fruktig.
Efter att haft kul och druckit en hel del gott kände vi att det var läge att gå vidare. Nästa anhalt blev Himmeriget dit det tog en dryg kvart att gå.
Himmeriget är också det ganska litet och det var mer eller mindre fullsatt så vi fick nöja oss med att sitta på fönsterbrädan. På Himmeriget är flaskutbudet imponerande med särskilt fokus på öl från Cantillon men denna gången nöjde vi oss med att botanisera bland fatölen. Alefarm Speltoid och Prairie / Evil twin Bible Belt - Barrel Aged var två öl som jag väldigt, väldigt gärna skulle dricka igen, särskilt den sistnämnda var ruskigt god.
Vilken härlig dag men ännu var den inte slut. Efter en matpaus var det dags att besöka Kihosks nya bar, Rbabarrab. Dagen till ära hade de en tap takeover från det för mig okända amerikanska bryggeriet Barrier Brewing. Det var en skön stämning med många bekanta, ölen funkade bra de med, helt enkelt ett stabilt premiärbesök på nämnda ställe.
Kvällens sista stopp blev på Warpigs. Det är ett ställe som det alltid är värt att besöka, deras egna öl håller nästan alltid riktigt stabil klass. Två riktigt schyssta samarbetsöl med Tired Hands slank ner
lekande lätt.
En toppendag var det, nästa dag var det dags för det första passet på årets festival, klockan 10:00 började det. Mer om det följer.
Etiketter:
Bokkereyder,
Himmeriget,
Koelschip,
MBCC 2017,
Rbabarrab,
Warpigs,
öl i Köpenhamn,
ölresa
onsdag 10 maj 2017
Dags igen för en vårutflykt till Köpenhamn
Imorgon är det återigen dags för en vårutflykt till Köpenhamn. Köpenhamn är alltid värt att besöka men i maj månad är det lite speciellt då det är dags för MBCC (CBC har bytt namn). Alla gillar vi väl ölfestivaler så jag ser verkligen fram emot årets Mikkeller Beer Celebration Copenhagen.
Hittills har jag medverkat på samtliga CBC/MBCC, det första hölls 2012. Är förstås kul att fortsätta den vinnande raden. Förra året hittades inget vettigt hotell i Köpenhamn så då bodde vi i Malmö, i år är läget betydligt bättre då boendet ligger ca. 5 minuter till fots från Øksnehallen där veckans huvudevent hålls på fredag och lördag. Till och med jag borde kunna hitta till och från hotellet.
Nytt för i år är att det finns en app att ladda ner med information om de olika ölen som kommer att serveras på fredag/lördag samt lite annat smått och gott. Tidigare år var det svårt att på förhand veta vad som skulle finnas, i år är alltså det "problemet" löst. På Internet finns det även öllistor att studera, inte minst hos Ölsvammel.
Man kan ju lätt tro att ölutbudet borde börja lugna ner sig lite men så är verkligen inte fallet. En dåre som jag gillar verkligen att prova så mycket nytt som möjligt under en festival som MBCC, det är bara att konstatera att det blir svårt att hinna med allt utan i vanlig ordning är det fokus på det som verkar mest intressant. I är det drygt 700 öl från nästan 100 bryggerier, oväntat många av dessa bryggerier är helt okända för mig, i synnerhet de asiatiska.
Lite då och då funderar jag över hur länge det stora ölintresset inte bara rent personligen utan även generellt kommer att fortsätta? Om framtiden är det svårt att sia då man inte är någon Saida men så länge ekonomin är hyfsat stabil och folk har jobb lär utbudet av bryggerier och ölintresset fortsätta att vara stabilt och öka, det ser i alla fall inte ut att mattas då man jämför de olika årgångarna av CBC/MBCC.
Ska bli riktigt kul att röra på fläsket och bege sig till Hovedstaden.
Hittills har jag medverkat på samtliga CBC/MBCC, det första hölls 2012. Är förstås kul att fortsätta den vinnande raden. Förra året hittades inget vettigt hotell i Köpenhamn så då bodde vi i Malmö, i år är läget betydligt bättre då boendet ligger ca. 5 minuter till fots från Øksnehallen där veckans huvudevent hålls på fredag och lördag. Till och med jag borde kunna hitta till och från hotellet.
Nytt för i år är att det finns en app att ladda ner med information om de olika ölen som kommer att serveras på fredag/lördag samt lite annat smått och gott. Tidigare år var det svårt att på förhand veta vad som skulle finnas, i år är alltså det "problemet" löst. På Internet finns det även öllistor att studera, inte minst hos Ölsvammel.
Man kan ju lätt tro att ölutbudet borde börja lugna ner sig lite men så är verkligen inte fallet. En dåre som jag gillar verkligen att prova så mycket nytt som möjligt under en festival som MBCC, det är bara att konstatera att det blir svårt att hinna med allt utan i vanlig ordning är det fokus på det som verkar mest intressant. I är det drygt 700 öl från nästan 100 bryggerier, oväntat många av dessa bryggerier är helt okända för mig, i synnerhet de asiatiska.
Lite då och då funderar jag över hur länge det stora ölintresset inte bara rent personligen utan även generellt kommer att fortsätta? Om framtiden är det svårt att sia då man inte är någon Saida men så länge ekonomin är hyfsat stabil och folk har jobb lär utbudet av bryggerier och ölintresset fortsätta att vara stabilt och öka, det ser i alla fall inte ut att mattas då man jämför de olika årgångarna av CBC/MBCC.
Ska bli riktigt kul att röra på fläsket och bege sig till Hovedstaden.
fredag 14 april 2017
På fest hos Omnipollo
Förra helgen (7-9/4) höll Omnipollo fest. Det som firades var att företaget Omnipollo fyllde sex år och deras bar, Omnipollos Hatt, fyllde två år. På sociala medier kunde man se att det var många som var intresserade av det hela, att det skulle bli mycket folk på Hatten var givet inte minst med tanke på den långa och intressanta listan på bryggerier som skulle medverka.
Omnipollos Hatt öppnar varje dag klockan 12:00. Richard, Tom och jag var på plats kring 11:15 på fredagen, då var vi långt ifrån först i kön. Enligt vad jag hörde var första man på plats vid niotiden.
När klockan väl var 12 så tog det ungefär en trekvart innan vi var inne i lokalen, gick med andra ord ändå rätt smidigt. Några sex timmar blev det som tur är inte. (det var vår kötid i San Rosa 2014 då vi köade för att få dricka Pliny the Younger)
Lokalen är liten så det var förstås rejäl trängsel men tack vare Hasse och andra från Uppsala så fick vi ändå bra platser vid ett av fönsterborden. Nyckeln vid trängsel är ändå att kunna lägga undan jackan och slippa stå med glas i händerna hela tiden.
10 fatöl fanns det att botanisera bland i vanlig ordning och nog märktes det att det var något särskilt denna dag.
Jag kunde inte annat är börja med en Cycle RareR Scooop som sannerligen inte var det billigaste ölet som gick att hitta på Södermalm förra fredagen men ändå värd varenda spänn. Verkligen god med sötma, choklad, ek, rom och torkad frukt. Fyllig och med en len och fin munkänsla.
Tillsammans med grabbarna provade vi alla ölen på fat, under tiden vi var där var det en som byttes ut. Nivån på ölen var mycket hög, en annan som jag blev riktigt förtjust i var Monkish Foggier Window. Min första bekantskap med Monkish Brewing började verkligen strålande. Ölet var riktigt, riktigt gott med härliga mängder humle och frukt. Skulle verkligen, verkligen vilja dricka det ölet igen.
Det enda ölet som inte riktigt höll måttet var Angry Chair Fionn Hazelnut Coffee Porter. Tyckte att det blev lite väl mycket hasselnötter, ja det kändes artificiellt.
När vi var klara på Hatten knallade vi strax före klockan 15 mot det närbelägna NoFo Hotel där det skulle serveras åtta olika humlestinna öl. Det hela skedde utomhus och det var betydligt lugnare jämfört med hur det var inne på Hatten.
Efter att vi köpt några glas började det komma en hel del mess på mobiltelefon om pågående terrordåd och "skottlossningar" inne i City. Det kändes förstås både skrämmande och bisarrt men kanske inte helt oväntat (tyvärr) att sådant förr eller senare skulle ske i mitt älskade Stockholm. Det politiska läget i världen är sannerligen inte det bästa i dessa tider.
Var en märklig känsla att stå på Södermalm och dricka högklassig öl samtidigt som det hände sådant inte alltför många kilometer bort. Vi kom i alla fall fram till att fortsätta enligt plan, även om tempot blev betydligt lugnare. Fanns inte så mycket annat att göra då det ändå hade varit omöjligt att ta sig hemåt med tanke på att kollektivtrafiken i staden var avstängd eller påverkades mycket kraftigt av det inträffade. Taxi var förstås också smått omöjligt att få tag på.
Då vi var nöjda på "humlehotellet" gick vi mot BrewDog Södermalm. När vi väl kom dit så höll de på att stänga för dagen trots att det var fredag och eftermiddag.
Ett ställe som höll öppet var mysiga Babajan som ligger nära BrewDog. Där satt vi ett tag och pustade ut lite, blev bara en liten öl var. Det kändes skönt att bara sitta och snacka i lugn och ro.
Blev pizza innan vi återigen hamnade på Hatten. Fortfarande mycket folk där men ingen kö utanför. Bland fatölen hade flera bytts ut så det fanns nytt att prova.
Jag kände mig nöjd med dagen och efter att det var bekräftat att tunnelbanan återigen gick (dock utan att stanna på Centralen och Hötorget) valde jag att ta en tidig kväll och bege mig hemåt. Det var en sällsam upplevelse att sitta i en nästan tom vagn kring klockan åtta en fredagskväll. Ännu tommare var tågen som gick i motsatt riktning in mot stan.
Trots det tragiska som hände inne i City hade vi en trevlig dag. Både glädje och oro kändes, en dag som vi säkert kommer att minnas mycket länge. Min tanke från början var att även åka in till stan på lördagen men kände ingen lust till det då jag vaknade den aktuella dagen.
Sist men inte minst ett sent grattis till Omnipollo och Omnipollos Hatt, ni gav oss verkligen möjlighet att njuta av några riktigt goda öl. Tack!
Omnipollos Hatt öppnar varje dag klockan 12:00. Richard, Tom och jag var på plats kring 11:15 på fredagen, då var vi långt ifrån först i kön. Enligt vad jag hörde var första man på plats vid niotiden.
När klockan väl var 12 så tog det ungefär en trekvart innan vi var inne i lokalen, gick med andra ord ändå rätt smidigt. Några sex timmar blev det som tur är inte. (det var vår kötid i San Rosa 2014 då vi köade för att få dricka Pliny the Younger)
Lokalen är liten så det var förstås rejäl trängsel men tack vare Hasse och andra från Uppsala så fick vi ändå bra platser vid ett av fönsterborden. Nyckeln vid trängsel är ändå att kunna lägga undan jackan och slippa stå med glas i händerna hela tiden.
10 fatöl fanns det att botanisera bland i vanlig ordning och nog märktes det att det var något särskilt denna dag.
Jag kunde inte annat är börja med en Cycle RareR Scooop som sannerligen inte var det billigaste ölet som gick att hitta på Södermalm förra fredagen men ändå värd varenda spänn. Verkligen god med sötma, choklad, ek, rom och torkad frukt. Fyllig och med en len och fin munkänsla.
Tillsammans med grabbarna provade vi alla ölen på fat, under tiden vi var där var det en som byttes ut. Nivån på ölen var mycket hög, en annan som jag blev riktigt förtjust i var Monkish Foggier Window. Min första bekantskap med Monkish Brewing började verkligen strålande. Ölet var riktigt, riktigt gott med härliga mängder humle och frukt. Skulle verkligen, verkligen vilja dricka det ölet igen.
Det enda ölet som inte riktigt höll måttet var Angry Chair Fionn Hazelnut Coffee Porter. Tyckte att det blev lite väl mycket hasselnötter, ja det kändes artificiellt.
När vi var klara på Hatten knallade vi strax före klockan 15 mot det närbelägna NoFo Hotel där det skulle serveras åtta olika humlestinna öl. Det hela skedde utomhus och det var betydligt lugnare jämfört med hur det var inne på Hatten.
Efter att vi köpt några glas började det komma en hel del mess på mobiltelefon om pågående terrordåd och "skottlossningar" inne i City. Det kändes förstås både skrämmande och bisarrt men kanske inte helt oväntat (tyvärr) att sådant förr eller senare skulle ske i mitt älskade Stockholm. Det politiska läget i världen är sannerligen inte det bästa i dessa tider.
Var en märklig känsla att stå på Södermalm och dricka högklassig öl samtidigt som det hände sådant inte alltför många kilometer bort. Vi kom i alla fall fram till att fortsätta enligt plan, även om tempot blev betydligt lugnare. Fanns inte så mycket annat att göra då det ändå hade varit omöjligt att ta sig hemåt med tanke på att kollektivtrafiken i staden var avstängd eller påverkades mycket kraftigt av det inträffade. Taxi var förstås också smått omöjligt att få tag på.
Då vi var nöjda på "humlehotellet" gick vi mot BrewDog Södermalm. När vi väl kom dit så höll de på att stänga för dagen trots att det var fredag och eftermiddag.
Ett ställe som höll öppet var mysiga Babajan som ligger nära BrewDog. Där satt vi ett tag och pustade ut lite, blev bara en liten öl var. Det kändes skönt att bara sitta och snacka i lugn och ro.
Blev pizza innan vi återigen hamnade på Hatten. Fortfarande mycket folk där men ingen kö utanför. Bland fatölen hade flera bytts ut så det fanns nytt att prova.
Jag kände mig nöjd med dagen och efter att det var bekräftat att tunnelbanan återigen gick (dock utan att stanna på Centralen och Hötorget) valde jag att ta en tidig kväll och bege mig hemåt. Det var en sällsam upplevelse att sitta i en nästan tom vagn kring klockan åtta en fredagskväll. Ännu tommare var tågen som gick i motsatt riktning in mot stan.
Trots det tragiska som hände inne i City hade vi en trevlig dag. Både glädje och oro kändes, en dag som vi säkert kommer att minnas mycket länge. Min tanke från början var att även åka in till stan på lördagen men kände ingen lust till det då jag vaknade den aktuella dagen.
Sist men inte minst ett sent grattis till Omnipollo och Omnipollos Hatt, ni gav oss verkligen möjlighet att njuta av några riktigt goda öl. Tack!
onsdag 12 april 2017
Mitt första besök på nya Mikkeller Bar Stockholm
Förra torsdagen fick jag äntligen tid/möjlighet till att besöka nya Mikkeller Bar i Stockholm som öppnade lördag 25/3. Den tidigare baren stängde i slutet av augusti 2015, precis som den gamla ligger den nya Mikkeller på Östermalm, närmare bestämt på Brahegatan 3-5.
Jag har ingenting emot lite spridning av ölställena i Stockholm, allt behöver verkligen inte ligga på Södermalm även om jag förstås inte har något emot den trevliga stadsdelen. På den gamla Mikkeller trivdes jag så det var helt klart en efterlängtad nypremiär. Ju fler bra ölställen i Stockholm desto bättre.
Något som direkt noterades var att baren kändes mer hemmahörande i Köpenhamn än i Stockholm då det är en halvtrappa ner till baren som gäller. Lokalen/baren var förstås väldigt fräsch men inte så stor som jag hade trott. (hade hört att den skulle vara ungefär dubbelt så stor jämfört med den gamla)
Innan jag lämnade för dagen gick jag på herrarnas som låg bakom hörnet och det var först då som jag insåg att där fanns det ett rum till med fler platser, ja någon Sherlock Holmes det blir jag då aldrig. Att baren var större än den gamla stämde.
Ölutbudet var klart stabilt, 24 stycken olika fatöl att välja mellan, de fem första ölen var olika husöl. Servicen var oklanderlig och mycket bra, bland personalen märktes några gamla bekanta ansikten.
Är man ute på egen hand för att evaluera några öl så är det förstås perfekt att kunna välja lite mindre glas, det är verkligen något som jag alltid uppskattar. Fyra öl blev det, Brekeriet Lick My Bub, Brewski Snoutjuice, Mikkeller SpontanPear och Örebro Brygghus Vips Pilsner. Samtliga höll måttet men godast var päronölet från Mikkeller. (även om den inte smakade så mycket päron)
Var där nästan direkt efter öppning klockan 16:00 på torsdagen så någon trängsel var det inte även om det hela tiden droppade in folk. Kul att se en del "kostymnissar" också, inte alltid man gör det på schyssta ölställen.
Nästa besök lär säkert bli längre, då är det inte alls omöjligt att det även blir att mumsa på lite smörrebröd då chansen till det ändå finns.
Av någon anledning glömde jag bort att ta några bilder på inredningen och lokalen (förutom baren), nå kanske nästa gång?
Jag har ingenting emot lite spridning av ölställena i Stockholm, allt behöver verkligen inte ligga på Södermalm även om jag förstås inte har något emot den trevliga stadsdelen. På den gamla Mikkeller trivdes jag så det var helt klart en efterlängtad nypremiär. Ju fler bra ölställen i Stockholm desto bättre.
Något som direkt noterades var att baren kändes mer hemmahörande i Köpenhamn än i Stockholm då det är en halvtrappa ner till baren som gäller. Lokalen/baren var förstås väldigt fräsch men inte så stor som jag hade trott. (hade hört att den skulle vara ungefär dubbelt så stor jämfört med den gamla)
Innan jag lämnade för dagen gick jag på herrarnas som låg bakom hörnet och det var först då som jag insåg att där fanns det ett rum till med fler platser, ja någon Sherlock Holmes det blir jag då aldrig. Att baren var större än den gamla stämde.
Ölutbudet var klart stabilt, 24 stycken olika fatöl att välja mellan, de fem första ölen var olika husöl. Servicen var oklanderlig och mycket bra, bland personalen märktes några gamla bekanta ansikten.
Är man ute på egen hand för att evaluera några öl så är det förstås perfekt att kunna välja lite mindre glas, det är verkligen något som jag alltid uppskattar. Fyra öl blev det, Brekeriet Lick My Bub, Brewski Snoutjuice, Mikkeller SpontanPear och Örebro Brygghus Vips Pilsner. Samtliga höll måttet men godast var päronölet från Mikkeller. (även om den inte smakade så mycket päron)
Var där nästan direkt efter öppning klockan 16:00 på torsdagen så någon trängsel var det inte även om det hela tiden droppade in folk. Kul att se en del "kostymnissar" också, inte alltid man gör det på schyssta ölställen.
Nästa besök lär säkert bli längre, då är det inte alls omöjligt att det även blir att mumsa på lite smörrebröd då chansen till det ändå finns.
Av någon anledning glömde jag bort att ta några bilder på inredningen och lokalen (förutom baren), nå kanske nästa gång?
Etiketter:
Mikkeller Bar Stockholm,
Mikkeller SpontanPear,
öl i Stockholm
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


