Ännu fler gåvor, denna gång från Suomi.

Tidigt imorse, ja redan vid 08.15 flög jag till Umeå. Där mötte jag upp mor och far som kom bilandes från vackra Tornedalen. Med sig i bagaget hade de några öl från Finland. Jag ville helt enkelt se till att ölen transporterades hem på ett säkert sätt.



Ett par av ölen har jag druckit tidigare, de mest intressanta på förhand är de två rökölen, Prykmestar Savu samt Karhu Korpisavu.

Rökölen känns gjutna till bastubad samt korvgrillning, återstår att se om så kanske är fallet.

Har varit några trevliga dagar på sistone då det trillat in öl från olika håll, sådant uppskattas förstås innerligt.

Ett par långväga gåvor.

Fick idag ett par öl som färdats långt, nämligen från Perth i Australien. Tack kära storasyster och svåger för att ni köpte med er de rara flaskorna.

Australiensisk öl dricker jag verkligen inte ofta så det blir skoj att smaka Little Creatures Pale Ale. Öl från Nya Zeeland dricker jag ännu mer sällan, ja skall jag vara helt ärlig är jag osäker på om jag någonsin druckit öl från Nya Zeeland. Därför ska det förstås bli mycket intressant att smaka Monteith’s Doppelbock Winter Ale. Aldig fel med en färsk vinteröl såhär i sommaren, som vi alla vet är det vinter på det södra halvklotet just nu.

Norwegian Wood från HaandBryggeriet.

Egentligen hade jag tänkt spara flaskan ett tag men ibland vinner nyfikenheten så den dracks igår.



Norsk öl dricker jag verkligen inte varje dag, öl från Nøgne Ø avnjutes förstås då och då men i övrigt är det tunt. HaandBryggeriet tycks vara ett trevligt litet bryggeri som brygger sina öl långt ifrån industriölens jättefabriker. De brygger sina öl enligt gamla norska ölbryggartraditioner.

Norwegian Wood är en ale som innehåller rökt malt samt enbär. Det låter ju rätt spännande eller vad säger ni?

Vätskan är kopparfärgad och skummet stort. Doften innehåller rök men inte så mycket som jag hade förväntat. Lite bacon och citrus fanns där också. Det är ingen doft som tar över rummet utan den är ganska diskret.

Smaken var inte heller som jag trodde, ganska svagt rökig. Ganska söt med tydliga inslag av frukt och bär. Tyckte mig även känna en viss smak av tvål eller iallafall något kemiskt. Avslutningen var tämligen torr med en ganska mild bitterhet. Kroppen var rätt tunn.

Inte då dum, men vill jag ha en tyngre rököl väljer jag något från Bamberg nästa gång. Norwegian Wood är helt ok men inte så spännande, ja så skulle jag vilja beskriva den.

Betyg: 3,5/5

Blir kul att prova ett par andra öl från HaandBryggeriet, skoj också att fyra öl från dem hittar till Systembolaget senare i höst.

Trevliga gåvor från Norge.

Fick några intressanta flaskor av Eddan igår, han köpte dem i Norge i förra veckan.



HaandBryggeriet vet jag inte så mycket om så det blir förstås intressant att smaka dessa öl. De löjliga norska alkohollagarna innebär att bryggeriet ej får skriva om sina öltyper inte får de heller visa etiketter på hemsidan. Vill man läsa om ölen får man vackert ta en titt på deras hemsida som är skriven på engelska.

Liveblogg med bla Saison D’erpe-Mere

19.40 Sitter som bäst och klappar mig på magen på Silenzis balkong, en riktigt trevlig bit mat har precis inmundigats. Grillad lammfärsbiff med rosmarinpotatis i ugn.

Före maten delade vi på en flaska Lindemans Apple, den var lika läskande som alltid. Till maten drack vi en flaska Saison D’erpe-Mere, en öl som inhandlades i vintras.

Kändes som att det kunde passa rätt fint med en Saison ikväll. Fin ganska ljus bärnstensaktig, lätt grumlig färg på ölet. Då flaskan öppnades var det lite tryck, ja det är tur att det fanns hushållspapper i närheten. Skummet var stort och fluffigt, ölet såg verkligen trevlig ut i glaset.



Rätt trevlig frisk doft, kryddor och apelsin tyckte jag mig känna. Smaken var inte alls dum den heller, fruktig och med en viss syrlighet. Apelsin, kryddor och jäst. En fin sommaröl kan man nog säga. Synd att jag inte köpte fler flaskor, denna skulle jag gärna dricka igen.

Betyg: 4/5

Ryktet på stan säger att farbror Eddan är på ingående, undrar om han har något gott med sig? Annars har vi en del pjäser i kylen, bla en flaska Stone Russian Imperial Stout. Lite vila på stället, sedan är det dags för nästa öl. Jag ber om att få återkomma.

20.28 I väntan på bättre tider dricks just nu en Nils Oscar God Lager. Länge sedan jag drack en sådan. Rätt ok men inget öl man får glädjetårar av. NO:s Kalasöl gillar jag mycket, kom på att det är mycket länge sedan en sådan också dracks.

21.07 Hällde precis upp en Aventinus. Skummet bara forsade ur flaskan, tog lång tid innan läget stabiliserade sig. Bäst före är februari-09, tycker nog att den inte smakar riktigt likadant som i vintras. Söt och mustig kan man lugnt säga. Klart drickbar. Tämligen syrlig, svarta vinbär. Aventinus smakar inte som en vanlig veteöl, inte alls lika somrig. Tyngre och med en annan sorts sötma.

21.19 SMS från Eddan, han är på ingående. En slurk Aventinus skall jag spara till honom.

21.43 Eddan tycker om Aventinus. Kola och så påminner den lite om portvin tycker han.

22.04 Man vet att kvällen är lyckad då gamla Youtube-godingar tittar fram.

22.14 Silenzi kollar på gamla Silenzi-mål på tuben, Eddan och jag är mer intresserade av vad vi nu har i glaset, nämligen Stone Russian Imperial Stout.



22.24 Vilken underbar doft på Stone Russian Imperial Stout! Verkligen kärlek!

23.15 Sitter fortfarande med Stone, jädrans vilken god öl. Såg att jag förra gången gav 4,25, nu skulle jag vilja ge 4,5 i betyg. Snart blir det en whisky som avslutning på kvällen.

23.29 Dags för en whisky nu, får se vad Silenzi bjuder på. Hoppas att det blir en stor rackare!

23.33 En Dalmore blev det, typ 7 cl i glaset så här snålas det ej.

23.41 Nu stänger jag ner datorn, ska sitta och smutta på whiskyn. Buona notte!

Tisdagsöl i form av en Columbus.

Senaste ölet jag drack var i måndags i förra veckan, dvs över en vecka sedan. Ibland blir det bara så. I helgen var jag tex i Göteborg utan att dricka en droppe alkohol, fast å andra sidan blev jag snurrig i skallen ändå. En hel dag på Liseberg tar verkligen på krafterna, speciellt då man "tvingas" åka med Uppswinget. Där snackar vi om en nära-döden-upplevelse. Tydligen rättade jag till frisyren innan starten, fick nästan kramp i benen av att jag spände så hårt. Nog om det, nu en närmare titt på kvällens öl.



Så vitt jag vet är Columbus det första ölet från Brouwerij 't IJ som jag druckit. En väldigt trevlig öl tycker jag. Det rör sig om en Belgian pale ale på stabila 9%.

En fin röd/brun-färg med ett mycket stort skum som tog lite tid på sig att lägga sig till ro. Härlig doft av främst frukt, jäst samt olika kryddor. Även en viss alkohol fanns i doften, ölet doftade verkligen "Belgien". Svårt att inte bli lite smått glad av att sniffa på en sådan doft.

Kryddig smak med framförallt koriander. Även en del citrus och aprikos. Ganska mycket sötma. Nu när jag tänker efter vill jag allt påstå att jag även kände en svag smak av kanel i ölet.

En öl som var lätt att dricka, kroppen medel. Den ganska höga alkoholhalten kändes inte alls. Kul att även holländarna kan göra så stabil öl av belgisk snitt. Denna tyckte jag om!

4,25/5

Öl i Rumänien.

Dags för den sista delen om sommarresan, denna gång om det rumänska ölet.



På flighten till Bukarest provade jag en Ottakringer Helles, Austrian Airlines standardöl. Väldigt tråkig och smaklös. Doftade nästan ingenting med en lite lätt brödig smak, tyckte även att det smakade lite "burk". Betyget kan inte bli annat än lågt. 1,25/5. Sedan är det förstås aldrig kul att dricka öl ur ett platsglas, plus dock för att ölet var kallt.

Framme i Brasov besökte vi en matbutik, där fanns det en hel del öl samt sprit på hyllorna.



Bland annat stora tvåliters-flaskor som kostade ca. 15 kronor, billigt med andra ord.



Först ut av de rumänska ölen blev en Timisoreana. Tyvärr en besvikelse, smakade inte mycket och den lilla smaken som fanns påminde lite om papp. Gick väl att dricka kanske men nja, ett glas räcker. 1/5



Därefter provade jag en Brasov Ciucas. Ännu en meningslös standardlager utan någon som helst karaktär förutom den vattniga smaken. Redan efter två provade rumänska öl började jag ana att till Rumänien åker man inte för att dricka god öl. Måste jag ge betyg så blir det 1/5.



Efter hemkomsten från Bran Castle landade vi på en uteservering i Brasov. Där dracks en ljus Ursus. Den smakade hyggligt, ja har man svettats en halv dag så smakar det mesta rätt ok. Tyckte helt klart att det var lite mer karaktär i den jämfört med två tidigare nämnda rumänska ölen. Egentligen är det rätt meningslöst att sätta betyg då recensionerna blir så kortfattiga men jag gör det ändå, 2,25/5.



Senare på kvällen drack jag en öl som skulle visa sig vara den godaste rumänska jag drack under resan, nämligen en Ursus Black. Skön svart färg med ett stort inbjudande skum. Doft av kaffe, bränd malt och choklad. Smaken innehöll samma som doften plus en hyfsad beska. Inte världens bästa "stout" men iallafall klart godkänd. En riktig smaksensation jämfört med de ljusa blaskölen. Verkligen skoj att dricka något gott rumänsk öl! 3,25/5



Ännu lite senare dracks en Azuga, då var vi tillbaka till den rätt smaklösa ljusa eurolagern. Antecknade inget om ölet vilket borde innebära att jag inte direkt älskade ölet. Nä, det var tråkigt och trist, sedär lite tautologi.



I Bukarest blev det inte så många öl, dock drack jag ytterligare några inhemska. Silwa strong dark beer var inte så dum. Fin färg och en rätt skön doft av karamell och lite bränd malt. Smaken var ganska söt med en del karamell. Tyckte även att där fanns en viss fruktighet. Rätt ok eftersmak och beska. Helt klart en god öl jämfört med många av de andra rumänska ölen. 3/5



Nästa inhemska öl som dracks var den mycket bleka ljusa Bergenbier. Otroligt egentligen att jag fortsatte envisas med att dricka de tråkiga ölen. Men, men vad gör man inte för konsumentupplysningen.



Inser nu att jag ej tog någon bild på det sista inhemska ölet jag provade, nämligen en Stejar. Tur var väl det då även den var mycket tråkig. Vad är det för människor som uppskattar smaklös, standardlager? För mig tillför de iallafall ingenting.



Sista ölet som dracks på rumänsk mark var en tysk veteöl jag tidigare ej druckit. Den var "dyr" jämfört med de rumänska ölen, drygt 13 kronor i matbutiken. En trevlig veteöl av traditionellt snitt, grumlig och med mycket skumbanan i både doft och smak. Även en hel del jäst. God! 3,5/5

Sammanlagt drack jag aderton öl under denna lilla resa, 17 av dem hade jag tidigare ej druckit. Som ni redan förstått var de rumänska ölen ingen hit.