onsdag 30 juni 2010

Annorlunda saison

Nu är jag inte någon expert på ölstilen saison men vågar ändå påstå att De Molen Ton sur Ton Saison var annorlunda jämfört med andra saisons. Jag förknippar en saison med mycket kolsyra samt humle och kryddor.



Orangebrun med ett litet skum, ja redan utseendet var annorlunda. En saison brukar väl oftast ha ett tämligen stort skum? Doften kändes ganska tung och söt. Lätt syrlig med torkad frukt, jäst och "bulldeg". Lite citrus tyckte jag mig också känna.

Smaken präglades helt klart av den totala avsaknaden av kolsyra, lite märklig känsla. Vidare var ölet sött, kola, en viss "jordighet" och en del frukt. Några direkta kryddor lyckades jag ej registrera. Eftersmaken var bitter och den ganska så höga alkoholhalten kändes av. (10,5%)

Avsaknaden av framförallt kolsyra var det svårt att undvika att notera, gissar att ölet hade varit godare med kolsyra. Nu var det fortfarande drickbart och sådär medelgott men det är roligare med öl som är bättre än så.

3/5

söndag 27 juni 2010

Mycket lugn midsommar i Visby



Tillbringade en väldigt trevlig midsommar i Visby hemma hos en barndomskompis och hans sköna familj. Särskilt många öl det blev det inte, däremot mycket bus så det var en lugn helg vad gäller alkohol men inte vad gäller att leka med barn. Golfspel blev det också för grabbarna, eller golfspel och golfspel. Det är sällan jag sett dem sprida så mycket bollar som de gjorde på Gotska GK samt Slite GK. Snacka om show! Jag blev till slut alldeles vimsig i skallen efter att desperat försökt hålla koll på bollarna som for omkring. Nä, det är skönare att dricka öl.



Ett par nya öl passade jag i alla fall på att dricka. Nämligen Wisby Sleepy Bulldog Summer Pale Ale samt Hornbeer Black Magic Woman.



Tyckte att den kunde vara lämpligt att dricka Wisby Sleepy Bulldog Summer Pale Ale i just Visby. Tyvärr var det en öl som inte var sådär alltför spektakulär, inte för att jag hade förväntat mig det heller. Citrus, hö, lite aprikos samt kakor. Lätt kropp, smakade inte alltför mycket. Inte odrickbar på något sätt bara allmänt "jahaja", dvs inget som behöver drickas igen.

2.6/5



Black Magic Woman från Hornbeer tyckte jag verkligen om. Läckert kolsvart med ett fint brunt skum. Trevlig lätt rökighet i både doft och smak. Lakrits, choklad, bränd malt, kaffe även en del sälta. Härlig krämig munkänsla, inte så tung smak utan fint "lättdrucken". Sympatisk öl helt klart, tur att jag köpte två flaskor.

4.1/5

torsdag 24 juni 2010

En god witbier

Drack igår en St. Bernardus Blanche, det visade sig vara en god och ganska så gemytlig witbier. Ofta tycker jag att olika witbier blir lite väl kryddiga, särskilt då koriander men denna var som sagt god.



I doften fanns det koriander, frukt (inte så mycket banan), jäst och även en del peppar tyckte jag mig registrera. Smaken var frisk, fruktig, ganska söt med en del citrus, lite, lite banan som kryddor och en touch av "diskmedel". Halten kolsyra var medel och munkänslan lätt. Inte så lång eftersmak.

Helt klart en väldigt trevlig witbier, nog den godaste jag druckit.

3.6/5

Senare idag skall det flygas till Visby, tro det eller ej men det är första gången sedan 1900-talet som jag firar midsommar ordentligt. Senaste tio åren har jag antingen jobbat på midsommarafton eller varit på resande fot i utlandet. Hur gick nu texten till Små grodorna? Äh, jag överlåter sjungandet åt andra, Eddan?

Trevlig midsommar till er alla!

tisdag 22 juni 2010

Ok drag i Dragets Kanal

Drack en Dragets Kanal Dubbel IPA igår.



Mindes den som godare då jag drack den från fat i vintras, mer fruktig då. Nu kändes Nynäshamns hussmak mer påtagligt plus en lätt ton av lakrits vilket jag inte hade något minne av. Även en del nötter i eftersmaken som jag inte kände igen från fatversionen.

Trots det en ok öl som jag gärna dricker igen. Helt ok drag kan man säga.

lördag 19 juni 2010

Dagen till ära



Nu är jag långt ifrån en fanatisk rojalist, däremot gillar jag äldre kungahistoria. Inget konstigt med det med tanke på att de äldre tidernas kungar så starkt präglade vårt lands historia. Idag är det visst ett stort bröllop inne i stan, ja jag kunde inte låta bli att passa på att prova Nils Oscar Wedding Beer, det ölet säljs enkom på Glenfiddich Warehouse i Gamla stan. Ölet hade sålt väldigt bra enligt han som serverade mig. Frågan är hur ölet smakade? Kan ju även vara läge att säga grattis till Victoria och Daniel.



Färgen var brunröd med ett stort och inbjudande skum. Doften var inte alltför mäktig på något sätt, mycket malt och en hel del karamell, gräs och lätt rostade toner. Smaken var inte heller den något utöver det vanliga, rostade toner, malt. Tyckte mig ana svaga aningar av humle men det var verkligen inte mycket. Kroppen var lätt, vätskan torr och halten kolsyra kring medel. Ingen märkvärdig öl men drickbar och inget som spottades ut i alla fall.

2.8/5

Nä, senare idag blir det jobb och fotbolls-VM, bröllopet överlåter jag åt andra att hålla koll på.

fredag 18 juni 2010

Blåbärsvin och några standardöl

Var hos storasyster och svåger igår och avnjöt en delikat trerätters italiensk "sommarmåltid". Då syrran är gravid hade jag med mig en flaska alkoholfri "blåbärsvin" från Saxhyttegubben. Noterbart är att det till en flaska på 33cl använts runt 2300 blåbär, inte undra på att priset låg på över 60 spänn.



En bild på en tom flaska tillför kanske inte mänsklighetens så mycket men en bild är alltid en bild. Vinet var gott, smakade väldigt mycket skog. Inte alls sött utan med en "vuxen" smak av blåbär. Nu är jag inte någon expert på vin men gissar att drycken kan passa rätt bra som ersättning för riktig vin.

Några öl blev det också, småtrevliga veteölet Franziskaner Hefe-Weissbier. Banan, kryddor, citrus, väldigt läskande och lite skönt syrligt. Ja en stabil veteöl helt enkelt.



Wells Bombardier tyckte jag inte var sådär jätteskoj. Ännu en i raden av öl från UK som jag tyvärr upplever som rätt menlös. Smakade mest karamell och nötter, tyvärr blaskig och livlös.



En flaska Mohawk Extra IPA delades det också på, det är en schysst bira, ja annat kan jag inte säga. Snacka om att krossa Bombardier i karaktär och smakupplevelse.



Till kvällsmatchen i fotbolls-vm blev det sedan en rejäl slurk Glenmorangie 10år, en stabil standardwhisky tycker jag.

Det finns sämre torsdagar, jag det vill jag lova. Härlig traktering igår!

torsdag 17 juni 2010

En miss och en märklig

Var hemma hos herr Silenzi igår för att titta på kvällsmatchen i fotbolls-vm. Uruguay spelade verkligen bra medan Bafana Bafana hade inte mycket att komma med. Vi passade på att grilla lammfärsbiffar smaksatta med bland annat spiskummin, vitlök och mynta. Kan säga att de blev goda att ha i pitabröd men nästa gång vill jag ha lite mer "hetta", kanske lite chili? Det är bara att testa sig fram som man säger.

Silenzi hade av misstag köpt en flaska alkoholfri Weihenstephaner Hefeweissbier Alkoholfrei, ärligt talat visste jag inte ens att den fanns på Systembolaget. Hade aldrig tidigare provat en alkoholfri veteöl så varför inte?



Utseendemässigt var ölet väldigt likt vanliga Weihenstephaner. Doften påminde också om veteöl med de karaktäristiska inslagen av citrus, banan samt kryddor. Om än lite svagare. Precis som väntat orkade inte smaken riktigt matcha en "riktig" veteöl, ölet var helt klart tunnare och inte lika smakrikt dock långtifrån en katastrof. En rätt bra alkoholfri öl tycker jag, den klart bästa jag druckit. Hade en del karaktär trots allt.

2,5/5

Nästa öl var en flaska Harveys Imperial Stout, anno 2003.



Kolsvart med ett minimalt skum. Det visade sig vara en märklig öl, min första kommentar vad gäller smaken var romrussin. Vidare fanns där inslag av rödvin, vinäger, kaffe, lakrits, körsbär, soja, sirap och en del choklad. De rostade tonerna som jag hade förväntat skulle finnas var väldigt nertonade. En märklig öl som var på 9% men ändå kändes rätt tunn, ja nästan lite livlös på något sätt. Ett glas på 15 cl räckte länge, nästan så att det var för mycket. När vätskan stått och blivit varmare blev ölet rätt syrligt och salt. Gick att dricka men ingen direkt höjdare.

2.8/5

onsdag 16 juni 2010

Nøgne Ø Imperial Dunkel Wit

Till gårdagens match mellan Brasilien och Nordkorea drack jag en Nøgne Ø Imperial Dunkel Wit. Det visade sig vara en ganska så speciell öl, både god och inte så god.



Både doften och smaken innehöll mycket koriander samt apelsin. Vidare tyckte jag mig känna lakrits, balsamvinäger, citrus, mörkt bröd och jäst. Ölet var sött, halten kolsyra under medel. Enkel att dricka, den ganska så höga alkoholhalten på 10% kände jag inte av. Tyvärr blev det lite väl mycket koriander till slut, en krydda som inte är så god då det blir för mycket enligt mig. (fast det gäller förstås det mesta)

Trots koriandern tyckte jag att ölet höll ihop ganska bra och var rätt ok ändå. Jag lär nöja mig med en flaska av denna öl, nästa tack!

3/5

tisdag 15 juni 2010

Förmiddagsutflykt till Regeringsgatan

Var på en liten förmiddagsutflykt till stan med Basunen. Någon sightseeing blev det inte utan raka vägen till Regeringsgatan. Helt klart sköna sommaröl hoppas jag. Dessa raringar följde med hem utan att protestera:



Nøgne Ø Imperial Dunkel Wit, verkar vara en kul öl, bara att hoppas att den smakar bra.

Nøgne Ø Sunturnbrew, får se hur rökig den är.

Mikkeller Black Tie, kan ju vara skoj att prova.

Hr. Frederiksen Portvinslagret, vanliga Hr. Frederiksen är ju förtjusande så denna lär inte vara helt under isen.

Black Magic Woman, enligt en gubbe som handlade samtidigt som oss är den riktigt bra, han såg ut att veta vad han talade om.

Utöver ovanstående passade jag på att fylla på med några veteöl och lite annat smått och gott.

måndag 14 juni 2010

Tre besvikelser

Har på senaste tiden druckit några "sommaröl". Ingen av dem var några direkta höjdare utan alla hamnade under par.



Anderson Valley Summer Solstice Summer Wheat var den första besvikelsen. Svag doft och tråkig smak, bröd var det första jag kom att tänka på. Cui bono?, som man säger på latin. Ja man kan verkligen fråga sig vad ölets egentliga syfte är?

Oppigårds Inwit då, var den schysst? Nja, tyvärr besvikelse nummer två. Doftade förvisso en del citrus och apelsin samt tvål och koriander.



Smaken var inte alltför spännande, lätt "unken" och torr med mycket kolsyra. Tvål, jäst och citrus, kort eftersmak. Citrussmaken påminde verkligen om en Radler. Klart tråkigaste ölet hittills från Oppigårds.

2.9/5

En tysk veteöl då, det måste ju vara gott?



Jag vill inte låta allför luguber men tyvärr var inte heller Erdinger Weissbier Kristallklar någon direkt höjdare. Skummet var mycket stort och det skummade och skummade. Väldigt lätt doft, smaken var tunn och "plåtig". Lite citrus, bröd, lite vete, jäst och syrlig. Inte mycket till veteölskänsla.

2.8/5

Man kan inte lyckas jämt.

fredag 11 juni 2010

Nya öl på tisdag på Systembolaget

Öl från Danmark och Norge på Systembolaget på tisdag 15/5. Dessa öl lanseras på de tre vinkällarbutikerna i Göteborg, Malmö och Stockholm.

11774 Nøgne Ø Imperial Dunkel Wit Norge Flaska 500 ml 64.00C
11775 Nøgne Ø Sunturnbrew Norge Flaska 500 ml 69.00C
11776 Mikkeller Black Tie Danmark Flaska 500 ml 99.00C
11777 Hr. Frederiksen Portvinslagret Danmark Flaska 375 ml 139.60C
11772 Black Magic Woman Danmark Flaska 500 ml 62.10C

Jaha, vilka av dem skall man köpa? Black Tie, värd sitt pris? Den kostar 94 DKK på Ølbutikken, dvs ungefär 125 SEK. Bra pris på Systemet m a o.

Man får aldrig tveka att slå till va?

Från Sigtuna för sista gången



Japp, nog var det sista gången jag drack Jäst-Hasses Export Lager från Sigtuna Brygghus. Det är en av ölen som slutat tillverkats. Jäst-Hasses är en Dortmunder, dvs en ljus lageröl med lite högre alkoholstyrka jämfört med vanliga pilsneröl.

Färgen var lätt grumlig, gulbrun. Skummet var vitt och medelstort.

Doften innehöll främst frukt och gräs. Smaken upplevde jag som bättre jämfört med "vanliga" lageröl. Det var rejält med kolsyra, kittlade rejält på tungan. Halm, gräs, lite parfym, malt samt jordiga inslag. Även en lätt rökighet samt bröd förstås. Diacetyl fanns där också.

2,7/5

Nu är det bara att säga adjö till Jäst-Hasses!

tisdag 8 juni 2010

Sparrisöl och sparris.

Sparris är onekligen en klassiker på våren, väldigt gott att tugga på. För några veckor sedan gick det att köpa Herslev Sparrisöl (det finns i skrivande stund en del flaskor kvar på tre Systembolag) från danska Herslev Bryghus. Jag tvekade om jag skulle slå till men till slut köpte jag en flaska. Till den serverades förstås lite tilltugg i form av sparris och bacon. Frågan är hur den kombinationen smakade?



Ölets utseende var väldigt grumligt med ett medelstort vitt skum. Det var lite lätt skumt att dofta på en öl som doftade sparris (tänk sparris på burk). Förutom sparris fanns där spår av jäst, lite banan och malt. Det hela påminde väldigt mycket om en veteöl förutom den extra knorren med sparris. Smakade förstås också sparris, banan, vete och jäst. Kroppen var lätt. En märklig öl som varken var direkt äcklig (nja) eller god. Passade bra till tilltugget men frågan är hur det hade smakat i ensam majestät? Kommer inte att dricka igen. Mycket sparris blev det.

Betyg: 2.6/5

Är det någon annan som vågat prova sparrisölet?

söndag 6 juni 2010

Medaljfirande



Lyckades med målsättningen att knipa medaljen i gårdagens Stockholm Marathon. Loppet tuffade på rätt stabilt i två mil, sedan började det kännas för att kring tre mil verkligen kännas på allvar. Sista milen var verkligen jobbig. Nästa år skall jag springa igen, då är målet att komma in under fem timmar, det bör klaras med lite mer träning. (typ fler pass än 10 sista fyra månaderna före loppet). Bland det roligaste med ett marathon-lopp är att titta på alla som så tappert kämpar på, tjocka som tunna, det finns verkligen tusentals olika löpstilar. Många sköna profiler där ute. Grattis till alla som fullföljde kraftprovet! Kul också med en entusiastisk publik, av det får man kraft att fortsätta kämpa.

Efter loppet bjöds vi löpare på lite tilltugg i form av korv, nötter, frukt m.m. Öl erbjöds också, vänligt med bestämt tackade jag nej till det igår. Det som serverades var misstänkt ljumma burkar Sofiero 3,5%, en öl jag som jag inte har bråttom att smaka.



Idag då benen är lite lätt ömma var det dags att "fira" gårdagens bravader genom att dricka en öl. Valet föll till slut på en Saison Dupont Biologique.



Det visade sig vara en rätt trevlig öl. Inte sådär vidare doft- eller smakrik men ändå schysst. Väldigt uppfriskande, lättdrucken med inslag av frukt (främst citrus), jäst och kryddor. En massa kolsyra och en rätt skön bitterhet i den torra avslutningen. Inte världens godaste saison men stabil. Slank ner utan problem som man brukar säga.

Betyg? Ja, runt 3.4 kanske?

fredag 4 juni 2010

Det regnade öl i Stockholm

Studenttider innebär att man måste se sig om då man spatserar på Stockholms gator, ja i alla fall om man inte vill bli duschad av öl. Bitvis såg det ut som att det regnade. Idag var det verkligen kaotiskt inne i innerstaden, en massa glada studenter överallt. Det luktade verkligen öl på gatorna, föga oväntat handlade det nästan bara om burköl men men de har hela livet på sig att lära sig.



Ikväll blir det inga öl för min del, istället ska jag vila och ladda inför morgondagens spektakel. Det kommer att bli en pärs men jag hoppas på att komma i mål samt bärga medaljen. Allt kan hända så spännande det blir det.

onsdag 2 juni 2010

Lite påfyllning igen

Igår släpptes som ni vet några tillfälliga juninyheter på Systembolaget. Jag hade inte tid att handla igår men idag fanns det utrymme för lite påfyllning.



Nynäshamns Dragets Kanal Dubbel IPA drack jag på fat i februari och tyckte då om den, hoppas att den är lika stabil på flaska.

Nils Oscar är alltid Nils Oscar för mig, kommer de med något nytt kan jag inte låta bli att slå till.

Oppigårds Inwit, spännande med en witbier, frågan är hur den smakar?

La Rulles Estivale kändes prisvärd så den fick följa med.

Sierra Nevada Glissade Golden Bock, länge sedan jag drack något för mig nytt från Sierra Nevada alltså var det ingen tvekan i detta fallet heller.

Innis & Gunn India Pale Ale fanns inte i butiken i Sundbyberg, återstår att se om jag köper den vid senare tillfälle. Är inte sådär vidare förtjust i deras öl men prova kanske man ändå kan göra.

tisdag 1 juni 2010

Ölförvaring på fönsterbrädan, ingen god idé!



Tisdag 20/4 lade jag en flaska Stella Artois på fönsterbrädan, idag sex veckor senare var det dags att "analysera" hur smaken och doften hade påverkats av den kanske inte helt optimala förvaringsmiljön.

Innan jag avger mina kommentarer måste jag förstås nämna att jag inte har några som helst ambitioner att vinna Nobelpris i kemi (inte i några andra vetenskaper heller för den delen). Kemi har jag inte pysslat med sedan högstadiet 1989-1991, periodiska systemet, ja vad var nu det? Ja, typ på den nivån ligger mina kunskaper bara så att ni vet.

Jag försökte hälla upp ölen från samma höjd för ett såpass rättvist resultat som möjligt, men exakt på millimetern blev det förstås inte.



På bilden är det innehållet i glaset till vänster som stått och svettats på fönsterbrädan. Rent visuellt var inte skillnaderna alltför stora dock upplevde jag ölet på fönsterbrädan som lite ljusare, kanske också att skummet var lite mer tanigt.

Ölet på fönsterbrädan doftade inte, utan luktade. Det var stor skillnad jämfört mot flaskan som stått i kylskåpet. Jag vill gå såpass långt att lukten var obehaglig, jag ville inte ha kvar nosen alltför länge i glaset. En aggressiv och frän lukt, inte alls kul!

Smakmässigt var skillnaden också stor, nu är inte Stella Artois någon fantastisk öl men flaskan från kylskåpet gick att dricka, en klassisk lager varken mer eller mindre. Jag vet inte riktigt hur jag skall beskriva smaken på flaskan från fönsterbrädan, god det var den då inte. "Skiten" gick inte att dricka utan hamnade i vasken. Flaskan från kylskåpet var gudomlig i jämförelse. Intressant att konstatera att skillnaden var så stor, undrar vad skillnaden blir om man låter flaskan stå i säg tre veckor?

Slutsatsen av denna lilla övning är att det inte är att rekommendera att förvara öl på fönsterbrädan, undrar bara hur stor skillnad det är på vår och vinter? Är det skillnad på olika typer av öl? Spelar alkoholhalten någon roll? Färgen på flaskan? Gissningsvis blir resultatet ännu sämre om man låter en ljus flaska stå på fönsterbrädan. Jag överlåter med varm hand åt någon annan att utforska lite närmare kring det.

/Karl Kalkyl