Nordkoreansk Taedonggang och några andra rutinöl

Ack dessa sköna kvällar i juli, de är som gjorda för att dricka öl och äta gott tillsammans med goda vänner. Sagt och gjort, ännu en sittning på Basunen blev det i förra veckan. Maten var verkligen riktigt god, Eirik bjöd på pulled pork, ja det är verkligen helt suverän föda. Ölmässigt var kvällen tämligen rutinmässig, som vanligt bjöds det en blandad kompott, att slå juniprovningen blir ingen lätt sak.

Dock fanns det en flaska som förmodligen aldrig kommer att drickas av någon av oss igen, ja man kan ju undra hur många flaskor av just det ölet som överhuvudtaget har druckits på svensk mark? Jag talar om nordkoreanska Taedonggang som en bloggläsare hade vänligheten att skicka till mig. (stort tack igen Björn, jag är evigt tacksam!)

Äh, jag tar det i pedagogisk ordning, alltså i den ordningen som ölen dracks. Som vanligt några kort ord om de olika ölen, ja vill gärna inte trötta ut den tappre läsaren.

Vi började med en The Bruery Saison Rue som välkomstöl innan maten. Det var en behaglig öl med inslag av brett, kola, kryddor och malt. Len och lättdrucken, en perfekt sommaröl vill jag smått högtidligt hävda.

En Nils Oscar Jubileum 15 blev det sedan, tycker att ölet tappat sedan sommaren 2011. Mer parfymerad nu än vad jag vill minnas. Nåväl, fullt drickbar trots allt.

Därefter var det alltså dags för kvällens huvudnummer, öl från Nordkorea. Ja i ärlighetens namn, hur häftigt låter inte det? I min lilla värld är onekligen det. Ölet hade en klar gyllene guldaktig färg, skummet var vitt och medelstort. Ölet doftade inte så mycket, lite malt och vibbar av papp. I smaken fanns det lite peppar och spår av kaksmet. Tunn med en kort eftersmak. Tråkig öl för att vara ärlig men inte odrickbar. Känns lite schizofrent att skriva att det är det godaste men samtidigt det sämsta ölet jag druckit från Nordkorea, men då är det också det enda.

Öl från norska Nøgne Ø kan jag inte få nog av, i förrådet hittades en Nøgne Ø Sunturnbrew Bourbon Barrel som inhandlades på Systembolaget i september 2012. Tämligen vinös med tydliga fattoner, även rök och lite bourbon. Helt ok. 

BrewDog Abstrakt AB:07 kände sig nog bortglömt då den legat i förrådet sedan november 2011, men nu fick den äntligen lite uppmärksamhet. Mycket malt, en del arrak, spår av whisky och russin. Rätt bra men söt. 

Den som läser min blogg vet att jag nyligen besökt Israel, några öl följde med hem därifrån. Ett par av dem dracks på Basunen. HaDubim Kiwi Ale och Dancing Camel Golem. Förstnämnda hade en del humle liksom parfym, lätt men drickbar. Dancing Camel Golem köptes på bryggeripuben i Tel Aviv för närmare 90 svenska kronor, tyvärr motsvarade inte innehållet det priset. Söt och godisaktigt med inte alls så mycket humle som förväntat. Ölet var på 12% vilket man kunde känna. Där ser man, ibland fraktar man hem öl helt i onödan. 

Hoppin Frog Barrel Aged BORIS Royale kan inte hamna i avdelningen "onödiga öl". Jag gillade den, len och fin med mycket kaffe och mjölkchoklad. De mörka ölen från Hoppin Frog håller verkligen hög klass. 

En flaska Duysters Tuverbol slank också ner. Det roliga med den är att den innehåller lambic från 3 Fonteinen vilket verkligen märktes, ölet påminde en hel del om en lambic fast inte lika syrlig. Frisk och lätt med en hel del druvor. Hade aldrig kunnat gissa att alkoholhalten låg på 11%, typ 4% hade jag gissat om jag varit tvungen till sådana övningar. 

Kvällens sista öl blev en Åsundens Börjes Barley Wine. Det är mitt tredje öl som jag provat från Åsundens, de andra två har inte varit goda, nä snarare har de känts infekterade. Denna var drickbar men inget särskilt, en hel del malt, kola, marsipan och lite rök. 

En lugn och skön var det, ja det är som alltid kul att träffas och beta av några flaskor. Det roligaste är då folk har med sig hemligheter som man på förhand förstås inte har någon aning om vad de är. 

Som utlovat blir det en avslutande del om öl i Tel Aviv, något försenad....ja i juli får man allt ta sig vissa friheter.