onsdag 27 juli 2016

Ölprisindex i Europa 2016

Råkade surfa in på Goeuro.com där det bland annat gick att läsa om pris på öl i olika Europeiska länder. För att få fram priserna har de räknat på genomsnittspris för en öl på 33cl i butik plus 33cl i en hotellbar. (priserna i USD)

Europas 10 billigaste städer:

1. Bratislava $1.65
2. Kiev $1.66
3. Krakow $1.87
4. Belgrad $2.19
5. Warszawa $2.45
6. Ljubljana $2.45
7. Budapest $2.47
8. Bukarest $2.55
9. Sevilla $2.59
10. München $2.61

Jag har besökt samtliga ovanstående städer förutom Sevilla och blir inte förvånad över att listan toppas av städer i Centraleuropa och Östeuropa. Undersökningen säger inget om ölets kvalitet men min personliga åsikt är att Bratislava och München har de bästa ölen av ovanstående städer.

Europas 10 dyraste städer:

1. Lausanne $9.51
2. Zürich $5.69
3. Oslo $5.57
4. Paris $5.41
5. Geneve $5.21
6. Milano $5.12
7. Rom $5.01
8. Athen $4.97
9. Helsingfors $4.85
10. Istanbul $4.71

Den nyfikna kanske undrar vad priset för Stockholm blev i undersökningen? $4.68 kom de fram till, Köpenhamn fick nästan samma summa då de hamnade på $4.64.

Jag vet inte riktigt hur man ska värdera undersökningar som denna. Att "öst" är billigare än "väst" är i alla fall en given slutsats som känns fullt rimlig. Att Schweiz är dyrt är inte heller någon hemlighet. I Norden är som vanligt Oslo dyrast, följt av Helsingfors, Stockholm och Köpenhamn. De tre sistnämnda ligger prismässigt nära varandra.

I Lausanne är genomsnittspriset för en öl på 33 cl i en hotellbar 150 kronor. Billigast i den kategorin var Kiev, där räckte det med att betala 22:41 kronor för en motsvarande öl.

torsdag 21 juli 2016

Öl i Haugesund

Jag hoppas att jag räknat rätt men i måndags var det dags att för tionde året i rad flyga till Norge. Några favoriter i repris har det blivit under dessa år men ambitionen är att besöka ett nytt ställe varje år. I år föll valet på Haugesund, en stad som jag inte visste särskilt mycket om. Efter en utförlig kartstudie kom jag fram till att staden är belägen vid kusten på Vestlandet mellan Stavanger och Bergen.



De norska småstäderna vid kusten har sin charm, jag som alltid gillat havet njuter verkligen av att gå omkring längs kajen och känna doften av det riktiga havet samtidigt som jag lyssnar på måsarnas symfoniorkester. Mälaren i all ära men det är inte riktigt samma känsla.

Efter att ha checkat in på Scandic Maritim (kostade bara 480 sek för en natt) knallade jag över till det närbelägna Vinmonopolet. Butiken ligger centralt, på tredje våningen i ett inte alltför intressant shoppingcenter. Finns det verkligen någon som seriöst gillar shoppingcenter?



Nu hade jag kikat lite på förhand men blev ändå smått imponerad över utbudet. Bara i Oslo och Trondheim har jag sett ett bättre ölutbud. Flera nya norska bryggerier som jag tidigare inte sett, bland annat Aja Bryggeri, Cervisiam och Qvart Ølkompani fanns representerade på hyllorna.



Det var lugnt i butiken så jag fick ett väldigt trevligt bemötande av en dam i 50-årsåldern. En givande diskussion hade vi om norsk och svensk öl. Några svenska öl fanns på hyllan, Brekeriet det mest kända. 



Nu när den norska och svenska kronan spelar oavgjort kändes det nästan prisvärt att handla på Vinmonopolet. Åtta flaskor köptes denna gången.



Innan några kvällsöl på byn intogs åts en riktigt god tvårätters på Naustet Spiseri på Scandic. En charmig restaurang med fin utsikt från bordet. Fisksoppan var väldigt krämig och god. Huvudrätten breiflabb (marulk på svensk) var alldeles förträfflig, perfekt tillagad och riktigt mättande. Bra hanterad fisk är det bästa man kan äta, ja visst är det så. 



Blev så mätt och smått tagen av den utsökta måltiden att jag var tvungen att ta en stunds vila på rummet. När jag återhämtat mig gick jag den korta promenaden till Haugesunds bästa ölställe, Stueland´s Abothek. När jag klev in kring 20:30 på måndagkvällen var jag ensam gäst. 




Servicen var förstås riktigt bra. Anna som jobbade i baren bodde i Chicago men var från Polen så samtalet fördes på engelska. Utbudet på fatöl såg ut att vara ganska ordinärt så jag koncentrerade mig på flaskutbudet. 



Det utbudet var inte alls fy skam, fanns en hel del nytt och intressant från norska småbryggerier. Lervig var det bryggeri som de hade allra flest olika öl ifrån. 



Jag började dock med en Aja Høstløv Amber, mitt livs första öl från Aja Bryggeri beläget i Drammen. Ölet var inte fantastiskt men klart godkänt. 

Resten av besöket innebar tre nya öl från Lervig. Lervig/ Redchurch Softly Softly, Lervig Check In IPA och Lervig/ Evil Twin Big Ass Money Stout. De två sistnämnda delades med en norsk ölnörd som jag kom i samspråk med. Vi kunde inte annat än konstatera att öl är ett bra sätt för förbrödring. Öl är ett så intressant samtalsämne att det går att prata om det med vem som helst, ja nästan hur länge som helst också. 

Bland övriga gäster som trillade in under kvällen var det ett blandat kompott, några äldre farbröder liksom några medelålders norrmän som började sjunga norska barnvisor från 1970 och 80-talen. Jag sa att jag var från Stockholm och inte kunde texten, då tyckte de synd om mig. Ja dessa norrmän är härliga att ha att göra med. 



Av de tre ölen från Lervig var den mittersta den bästa, Check In IPA. Den var färsk, balanserad och med en hel del frukt. Någon smak av pizza kände jag inte i Big Ass Money Stout. Däremot mycket soja, choklad och rostade toner. Även en del alkohol (17.5%). Ölet var bra men gissar att det blir bättre efter några års vila. Billig det var inte flaskan, 350 NOK så det var skönt att kunna dela på kostnaden. 




Haugesund är inte stort, ska man inte se omgivningarna räcker ett par nätter gott och väl. Ölmässigt var det lite bättre än förväntat. De större städerna har förstås ett mycket större utbud men man behöver inte lida av törst då man besöker Haugesund. 



Då det inte går några plan mellan Haugesund och Arlanda fick jag byta plan i Oslo. Hann med ett kortare besök på SAS Guldlounge med det eviga utbudet av lax innan det blev ett ännu kortare besök i taxfreebutiken. 




För varje år som går tycks ölutbudet bli lite bättre. Gigantiskt det är det inte men numera finns det bland annat flaskor från Kinn. 



69 NOK kostade en flaska, på Vinmonopolet är standardpriset 99 så en riktigt stor skillnad. Önskar att man kunde köpa öl från svenska mikrobryggerier på Arlanda men det är bara att drömma vidare.

torsdag 14 juli 2016

Ett besök på ölbryggan.

Som bekant satsade Spritmuseum hårt på öl under 2015. En trevlig utställning fanns att titta på liksom en ölbrygga där olika bryggerier från Sveriges Oberoende Småbryggerier gästade under året.

Det var lite osäkert om ölbryggan även skulle finnas i år men då det hela blev en sådan succé så återkom den till min stora liksom många andras glädje. 



I lördags tog Eirik och jag den korta båtturen till Djurgården från Slussen med Djurgårdsfärjan. Har man ett SL-kort ingår resan i det. Att vara på sjön är alltid trevligt och att se Stockholm i sommarskrud från vattnet kan aldrig vara fel.

Istället för att gå till Gröna Lund vid ankomst svängde vi till vänster och gick i några minuter tills vi var framme på Ölbryggan.



Denna lördagen var det Bryggeriet Stenhammaren från Sundsvall som stod i fokus. Fyra olika öl hade de med sig, av dessa var tre okända för mig. Tidigare hade jag druckit ett av deras öl på fat på Akkurat. Förutom ölen från Stenhammaren fanns det även öl från andra småbryggerier, totalt 16 olika tappar. För den som inte hittar något intressant på fat finns det även en flasklista.



Praktiskt nog fanns ölen att köpa i två storlekar, vi nöjde oss med det lilla glaset. Tyckte att alla de tre nya ölen från Stenhammaren var väldigt snälla och inte sådär alltför spektakulära. De slank ner snabbt och kändes lättdruckna. Det är verkligen inte fel att sitta och dricka en öl eller två samtidigt som man tittar på alla fritidsbåtar i hamnen som är mitt framför nosen på en. 



Precis som förra året är det väldigt schysst att besöka Ölbryggan då vädret är stabilt. Stället är somrigt och på de besök som jag gjort där har det alltid varit rätt lugnt och skönt.



Sommarens återstående besökande bryggerier är följande:

15-16/7 Oppigårds Bryggeri
22-23/7 Strömsholms Bryggeri
29-30/7 Strömsholms Bryggeri
5-6/8     Jädraås Bryggeri
12-13/8 Jämtlands Bryggeri

tisdag 12 juli 2016

Fatöl ombord på KLM

Det holländska flygbolaget KLM har inlett ett samarbete med det inte helt okända holländska bryggeriet Heineken om att servera fatöl ombord på flygbolagets långlinjer.

                                              (foto: KLM)

Tanken var att det första ölet skulle serveras den 2:a juli mellan Amsterdam och Curacao ombord på en Boeing 747-400. Det hela har dock blivit försenat i en månad då nödvändiga tillstånd inte blev klara i tid samt att den annorlunda tekniken som krävs uppe i luften som blivit lite försenad. Istället för kolsyreflaska används lufttryck.

Nu tillhör KLM fel flygbolagsallians för min del då jag föredrar att samla poäng hos Star Alliance, främst då SAS och Lufthansa men initiativet är förstås värt att applådera.

Apropå Lufthansa, de hade fatöl ombord redan på 1970-talet. Bolag som Air Canada, Swissair och Trans World Airlines har också haft det tidigare.

                                            (foto: Lufthansa)

Nu tillhör inte Heineken något av mina favoritbryggerier men satsningen är helt klart intressant och smått förtjusande. Undrar om fler flygbolag kommer att följa efter? Craftbeer på burk/flaska är numera inte ovanligt ombord då man flyger, SAS och Mikkeller har ett trevligt samarbete sedan några år. Hos framförallt amerikanska flygbolag kan man hitta bra öl ombord. Alaskan Airlines har exempelvis öl från Alaskan Brewing Company, hos Delta Air Lines kan man hitta Ballast Point Sculpin IPA. Ja listan kan göras rätt lång.

Att vara ölnörd är verkligen inte tokigt i vår tidsålder, det går verkligen framåt nästan överallt till och med då man flyger.