torsdag 16 maj 2013

Förstår inte riktigt storheten med The Flying Elk

Den relativt nyöppnade gastropuben The Flying Elk i Gamla Stan i Stockholm har överlag fått riktigt fina recensioner, ord som "lyxpuben", "fantastisk mat" och "enastående ölutbud" har nämts. Klart att man blir nyfiken på ett sådant ställe, särskilt då personerna bakom The Flying Elk även driver Sveriges kanske bästa restaurang, Frantzén/Lindeberg.



För några veckor sedan var det dags för ett premiärbesök. 17.00 hade bord bokats till. Väl till bords tittades menyn igenom med störst fokus på öllistan. Fatölsutbudet var inget att skriva hem om, enbart öl från Gotlands Bryggeri vad jag kunde se, åtta stycken närmare bestämt. Flasklistan var däremot innehållsrik, många olika typer av öl så det finns något för alla. Gissningsvis handlade det om ungefär 200 olika öl. (jag räknade inte så noga)



Till mat beställde jag en korv & med bröd, närmare bestämt en gårdsgris- och parmesankorv med bland annat benmärg och gruyère för 180 spänn. Tyvärr tyckte jag att den var lite "vattnig" och inte alls mättande. En besvikelse helt klart, hade helt klart väntat mig något annat. I mitt nästa liv vill jag födas som tysk, där har jag aldrig lämnat en krog hungrig. Till korven dracks en Wisby Headbanger Black IPA som var för tunn och hade lite för mycket ton av "medicin" för min smak.



En annan anmärkning var att efter att vi suttit i en timma kom servitrisen och påpekade att vi bara hade en halvtimma kvar, efter det var vi tvugna att lämna bordet. När det var 10 minuter kvar kom hon förbi ytterligare en gång och påpekade att tiden snart var ute. En stilla undran är hur man ska hinna äta tre rätter i lugn och ro på 1,5 timmar? Inte sades det heller något om att vi istället kunde sätta oss i baren om vi vill dricka ytterligare något. Hade bemötandet varit annorlunda om vi hade haft på oss kavaj, vad vet jag?

Några öl till hanns i alla fall med, två japanska från Hitachino, nämligen Pale Ale och Nest Amber Ale. Mina första öl från det bryggeriet, drickbara båda två utan att vara direkt minnesvärda.



Nja, jag förstår inte riktigt storheten med The Flying Elk, det känns som att ett återbesök får vänta. Stockholm har ju som tur är en drös andra intressanta och bra ställen.

2 kommentarer:

Eirik sa...

Det låter ju inget vidare spännande - en hel del andra ställen som tryggt kan besökas innan man går dit med andra ord.

Niklas sa...

Det är ett gissel med dom där lustiga sittningarna. 1,5 timme låter verkligen i underkant. Känns som 2 timmar är lite etablerat i sthlm nu? Redan där känns de lite stressigt. Det enda som e bra med det är att servicen lite har ansvar att sköta allt fort, vilken dom oftast gör.