Började fredagen med att handla på närbelägna Alko Arkadia, det finska vinmonopolets flaggskeppsbutik. Precis som Systembolaget har de öppet alla dagar förutom söndagar. 9-21 mån-fre och 9-18 på lördagar.
Jag var där runt halv tio, butiken låg 7 minuter från hotellet. Föga förvånande fanns där en hel del intressant att köpa men jag nöjde mig med ett blygsamt inköp. I kylen fanns det Sahti men jag köpte ingen.
Från Alko tar det inte många minuter att gå till K-Supermarket Kamppi, där köptes det främst frukostvaror men även några öl. Tänk om ICA Maxi eller liknande butik skulle ha ett motsvarande utbud, det hade varit både bra och dåligt antar jag. På K-Supermarket fanns det fler öl på hyllorna än på Alko men andelen "fylleöl" var betydligt större.
Fick nästan känslan av att vara på ett bättre konstmuseum där det inte finns tid till att noggrant betrakta allt som hänger på väggarna utan det handlade om att fokusera på vissa och slå till.
När morgonprocedurerna var avklarade var det dags att bege sig mot dagens första intagande av öl, Pien Brewpub var i kikarsiktet. Dit tog det 15 minuter att åka kommunalt men jag valde att promenera vilket tog 30 minuter. På väg dit var det en lokal förmåga som ville "peta" på mig samtidigt som han undrade vad jag har för problem? (problem har jag många liksom de flesta människor) men jag svarade på engelska: "people like you". Är fortfarande nöjd med den kommentaren, fint att ibland kunna vara kvicktänkt. Efter att jag sagt det lommade filuren iväg.
Pien öppnade sin första ölbutik 2016, då fick de sälja öl med maxhalten 4,7%. Den gamla butiken ersattes snabbt med en större där de inte bara säljer öl som folk kan köpa med sig utan även starkare grejer som kan drickas på plats. Dessutom har det några kranar med öl.
Expansionen har fortsatt och förra året öppnades Pien Brewpub. Det visade sig vara ett fräscht och modernt ställe med en publik som var åt det yngre hållet. (född på 1970-talet som jag är så var jag äldst bland gästerna, det kom förvisso in ett äldre par men de köpte bara med sig några öl)
Tre av Pien Brewings egna öl provades, en IPA och två Hazy-IPA. Jag har i ärlighetens namn börjat trötta lite på alla dessa hazy men de två som dracks på Pien var goda, Pien Puma Pride var till och med smaskig. Fräsch med mango, ananas och lite gräs. Ingen humlebränna som störde.
Under veckan som jag var i Helsingfors hade Pien Brewing eller litet event, man kunde köpa sig ett smakprov av dyrare öl. Jag gjorde det då jag var nyfiken på Perennial Coffee Stout - 2020.
Gillar man kaffe så var det ett rätt val, jag tycker om kaffe även om jag nästan aldrig dricker det. Det var nog resans godaste öl, riktigt bra.
En kul grej med Pien Brewpub är att på toaletten hördes matchreferatet från VM-finalen i ishockey 1995, den gången då Finland för första gången blev världsmästare efter att ha besegrat Sverige med 4-1.
Det dracks inte bara öl på Pien utan det blev även mitt livs första apizza. En väldigt god pizza visade det sig vara även om varianten som jag valde var väldigt stark.
Från Pien skulle det ta runt 15 minuter att gå till Stadin Panimo men för mig blev det runt 25 minuter. Det var avspärrat så fick gå en omväg, men vad gjorde väl det?
Stadin Panimo startades 1998, hur länge bryggeripuben funnits vet jag dock inte. En sak som jag vet är att det var mitt första besök där. Ett ganska litet ställe som ligger i ett område som inte kändes alltför upphetsande.
En tjej som skötte baren och den lilla butiken. Var inte många andra gäster så inget fel på servicen. Nöjde mig med att dricka en Stadin Vermont Pale Ale som slank ner utan krusiduller. Passade även på att köpa med mig en flaska Cantillon, ty sådana kan man köpa med sig. (upp till 5,5%) Bland alla de ställen som kommer att medverka i årets Zwanze-day så är Stadin Panimo ett av dom.
Det är alltid kul att besöka ett nytt bryggeri men plikten kallade, mot Sveaborg. Ännu en gång fick tassarna arbeta, 30 minuter till Sveaborgsfärjan. På vägen dit (givetvis då jag var på en bro) kom det ett riktigt härligt sommarregn, tog skydd vid en portuppgång men kunde inte undvika att bli rejält blöt. Men är det sommar så spelar det ingen större roll, man torkar snabbt. Då jag stod i portuppgången kunde jag inte undvika att kolla på vilka namn som bodde på adressen. Något måste man ju ägna sin tid åt.
Förresten så gillar jag den sinnrika lösningen för att leda bort vatten. Suomi, snacka om föregångsland.
Ute på världsarvet Sveaborg hade jag inte varit sedan sommaren 2010, färjan dit tar 15 minuter. Det var många som skulle till Sveaborg denna eftermiddag, även en del utländska besökare. Fint är det att se Helsingfors från sjösidan.
På Sveaborg finns det en hel del att uppleva, dessutom bor där människor permanent. Började i alla fall med att besöka Krigsmuseet. Vill inte på något sätt vara storordig men vågar påstå att om finsk krigshistoria kan jag tämligen mycket men ett besök på detta museum var ändå väl värt det.
Lagom stort och med intressanta objekt att beskåda. Har ni vägarna förbi så är det bara att titta in, dessutom ingår det i priset att få gå in i en ubåt, bara en sådan sak.
Från museet knallade jag till Gustavssvärd, varför det kanske någon undrar? Jo, dels för allmänt spanande men ville även se M/S Gabriella passera på nära håll, men henne skulle jag åka hem två dagar senare.
När Gabriella hade passerat var det läge för en öl eller två, vad kunde vara mera lämpligt än att göra det på Suomenlinnan Panimo?
Då stället besöktes 2010 satt grabbarna och jag utomhus, denna gången blev det inne. Ett par öl dracks, Suomenlinnan Chapman Lager och Suomenlinnan Gethe.
Ingen av dom imponerade men det var kul att besöka bryggeriet igen, 11 år ändå ett ganska långt uppehåll. Favorit i repris 2032?
Tillbaka till stan med färjan, en väldigt kort paus på rummet samt enklare utfodring. Jag blev imponerad över att det fanns möjlighet att tvätta händerna på Hesburger utan att behöva söka upp hemlighuset.
Kvällspasset inleddes på Villi Wäinö som låg 2 minuter från hotellet. Har besökt stället flera gånger tidigare. Det speciella är att de bara har finsk öl, finns även en bastu att boka om man vill det.
Som vanligt på denna resa var alla platser på uteserveringen upptagna men det var inget som skapade varken panik eller gråtattacker, inne är det aldrig fel att sitta.
Det var en massa folk ute på stan denna kväll, särskilt yngre och "snygga" sådana. Försökte inte ens kasta ut mitt nät i hopp om fångst utan koncentrerade mig på anledningen till att jag denna kväll besökte Villi Wäinö, nämligen att dricka Sahti.
Sahti är som bekant en urgammal finsk ölsort ofta smaksatt med enbär som jag sannerligen inte dricker ofta. Hållbarheten är kort så Sahti ska förvaras i en kyl.
Sahtin som jag fick mig till livs var Olu Bryki Raum Kullervo Tumma Ruissahti. Ganska söt med malt, banan, rågbröd och kryddor. En ovanlig smak som är svår att betygssätta, jag tycker att det var gott men inte enastående. Något som alltid är enastående är att se Rene Higuitas klassiska räddning på Wembley, apropå något helt annat.
Tidigare på dagen då jag knallade mot Pien Brewpub passerades ett ställe som jag aldrig sett tidigare, Juova Hanahuone. Baren öppnade tidigare i år så det var inte konstigt att jag inte sett det tidigare. De samarbetar med flera småbryggerier. 24 kranar och många burkar och flaskor fanns under besöket.
Ett väldigt populärt ställe visade det sig vara, det var fullt ute och mer eller mindre fullt inne. Skönt nog fanns det en ledig plats på barens kortsida, därifrån var det perfekt att skåda världshändelserna. Behövde inte heller stå i kö för att beställa utan kunde göra det från stolen. Det var ett par andra gäster som sa till mig att jag har den bästa platsen i salongen, det var inget som jag bestred.
Nå, vad dracks då? Började med en helt ok ryss, Bakunin / Untitled Art Forward. Avslutade sedan med en öl från farsans födelsestad, Maistila Suojakerroin X. Den sistnämnda var riktigt god. Då ölet hälldes upp sa en bakom baren till sin kollega att detta är kvällens sista upphällning, då var klockan prick 22:00 så ordning och reda. Juova Hanahuone besöker jag gärna igen, har inget ont att skriva om stället.
En lång och innehållsrik fredag var det, reseledaren fick ännu en gång ett högt betyg för ett väl utfört arbete.
.JPG)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar