torsdag 18 oktober 2018

SBWF torsdag 4/10 och fredag 5/10

Dagarna de gick fort mellan den första torsdagen och den andra torsdagen av årets Stockholm Beer and Whisky Festival. Jag funderade lite över vad som skulle provas under den andra torsdagen, skulle där finnas något värt att skriva om?

Jodå, starten den var helt klart stabil för det går inte säga annat än att Firestone Walker Walker's Cuvee #3 var riktigt god. Vore inte dumt om vi fick se fler öl från Firestone på Systembolagets hyllor även om det redan funnits några riktigt goda sådana i år. I rättvisans namn måste jag nämna att jag inte var förtjust i Firestone Walker El Gourdo som var en syrlig pumpaöl med kanel och andra konstigheter. Nä pumpaöl har jag aldrig lärt mig att uppskatta, känns ändå rätt skönt att konstatera att jag aldrig kommer att kunna bli en äkta amerikan.



Hos Brill provades ett par mellanöl från Brekeriet som höll stabil klass, Brekeriet Field Trip och Brekeriet Rips (Vild). Det är kul att även alkoholsvaga öl smakar gott och man gärna vill dricka dem igen. Inte så ofta som jag får den känslan.



I år hade Uppsala Brygghus med sig åtta olika prototypöl. Jag provade alla och tyckte att de var ok eller bättre. Bäst tyckte jag om Blackout som är en porter med behagliga rostade toner. Vore kul att stöta ihop med den igen vid tillfälle.



Hos Nacka Bryggeri blev Tom och jag ståendes ganska länge. Till årets mässa hade de med sig flera nya öl, för min del provades sju sådana.



Tycker att Nacka Bryggeri blivit stabilare de senaste åren, av de nya ölen var det Nacka Belgo Quad och Nacka Brut IPA som jag tyckte mest om. Förstnämnda var söt och värmande, en typisk öl som man gärna kan smutta på en svalare vinterdag. Nacka Brut IPA var fräsch och fruktig med framförallt passionsfrukt och citrus.



Återstår att se om det här med Brut-IPA kommer att bli lika populärt som Hazy/Juicy-IPA, den som lever får se. Bryggerier i USA ligger som vanligt före de flesta andra så det är bara att bevaka vad som där sker.

Under den andra torsdagen testades det fler öl från svenska småbryggerier jämfört med den första. Kan konstatera att Snausarve Gårdsbryggeri från Gotland gör stabila suröl men deras andra ölstilar var inte av samma klass.



Hopsan Brewing var det några som tipsade om, givetvis passade vi på att provsmaka deras öl också. Hopsan Röda Linjen Lakrits var den som stod ut mest, lätt syrlig med lakrits och hallon, en kombination som fungerade stabilt.



Det roliga med mässor är just möjligheten att kunna prova fler än en öl från ett och samma bryggeri. Gör man det så får man en rättvisare bild av bryggeriets färdigheter.

Geflebockens Bryggeri och Brewify från Tumba var två andra bryggerier som vi provade några öl ifrån. Var väl inget som direkt imponerade utöver det vabliga men samtidigt var det mesta helt ok. Det är som sagt kul ändå att felsmakerna hos de små blir mindre vanligt förekommande jämfört med förr.



Även denna torsdag var lugn, det är en del folk fram till 19-tiden men sedan känns det som att många åker hemåt eller mot stan för vidare äventyr i ölets tecken.

Innan vi for hemåt blev det ett kortare stopp på ett fullsatt Oliver Twist där vi beställde ett varsitt glas Cantillon BLIPA, vilket är en välhumlad lambic som det bara gjordes runt 30 fat av. Helt klart en trevlig öl som var aningen mer bitter än en normal Cantillon.



På fredagen var inte min ölform på topp, det mesta kändes lite segt men kan man åka långt utanför Europas gränser för att dricka öl så vore det förstås synd att inte gå på en mässa på hemmaplan så ett lite kortare fredagspass blev det. Kön var inte alltför lång så det gick rätt snabbt att ta sig in innanför portarna.



Det blev inte så många provade öl men bland de som provades tyckte jag mest om Ballast Point Victory At Sea - High West Barrel. En fint värmande porter med en rätt krämig munkänsla där bourbon, choklad och ek var de mest framstående smakerna.



Ett bryggeri från Polen som jag inte hört talas om tidigare imponerade lite smått med en klassisk Västkust-IPA som var riktigt god. Trzech Kumpli Califia hette ölet och den hittades hos Galatea.



På hemvägen blev det ett kortare stopp på Omnipollos Hatt för några öl, där var det fullsatt men utomhus fanns det lediga platser. Kvällen var ljummen för årstiden så det var inga problem att sitta ute.



Även på mässan var det mer livligt jämfört med torsdagen men inte så att det var besvärande mycket folk, gick bra att gå fram och beställa öl och köerna till faciliteterna var inte nämnvärt långa.

Fredagens pris till ölet med den mest udda färgen gick till Poppels, All In Brewings och J. Wakefields samarbete Florida Weisse. Undrar om gröna öl blir en kommande trend? En udda skapelse som smakade mycket bakjäst, inte riktigt min grej som man säger.


Inga kommentarer: