torsdag 26 oktober 2017

SBWF 2017, tors-lör 5-7/10

Under första helgen kunde jag bara vara med och leka på torsdagen men under den andra helgen var ordningen återställd, Nacka besöktes under mässans alla tre dagar. (lördagen blev en oplanerad bonusdag)

Precis som veckan innan var torsdagen till största del riktigt lugn och behaglig. Har man dessutom äran att få komma in redan klockan 12 så blir det ännu lugnare och det finns tid till att prata med olika utställare.



En öl som var rätt kul utan att för den delen vara bryggeriets godaste var Brekeriet Lusse Lelle som fanns i Brills monter. Smakade verkligen som en lussebulle med mycket saffran. Smått lattjo men verkligen udda. Ölet släpps på Systembolaget 1/11.
Annars tyckte jag mycket om Dugges/Stillwater Speyside Cacao som också fanns hos Brill. Mycket choklad och whisky i en skön mix. Även denna släpps på Systembolaget, närmare bestämt 1/12.

Ett bryggeri som överraskade lite på mig hittades hos Cask Sweden. BrewDog handlade det om, ett bryggeri som jag på senare år inte brytt mig så mycket om för att vara ärlig. BrewDog Abstrakt AB:23 var i alla fall en riktigt trevlig Barley Wine. Förstås söt men med fina toner av bourbon och torkad frukt. Var ett tag sedan jag drack något såpass gott från BrewDog.



Tjejerna i montern var engelsktalande och väldigt trevliga. Apropå tjejer/kvinnor så var det gott om dem på årets mässa även om vi killar/män av någon anledning fortfarande är i majoritet.

Torsdagen flöt på bra, precis som på torsdagen veckan innan var den generella nivån på de provade ölen bra även om det var lite svårt att hitta några extrema toppar. (antar att jag börjar bli smått härdad vid det här laget)



När finalen började närma sig hittades dock några öl som var riktigt goda. Fjäderholmarnas Heavy Fuel är det bästa ölet hittills från deras sida enligt mig. Kommer definitivt att försöka få tag på några flaskor då den släpps. (oklart dock när det kommer att ske)

Att Fiftyfifty gör bra grejer är ingen överraskning. Lite lattjo är det att det för inte så länge sedan var ovanligt att se deras flaskor på denna sida pölen men numera är de ganska så lätta att komma över utan att behöva åka till Kalifornien. Tack till importören Brewery International som gör det möjligt.



På fredagen var det skönt med sovmorgon då portarna i Nacka slogs upp först klockan 14:00. De första timmarna var i vanlig ordning lugna och sköna, på eftermiddagen började det fyllas på med folk men det blev aldrig någon större trängsel.

Ölmässigt var det en "rutindag" på jobbet. Några direkta mål för dagen fanns inte utan vi gick mest omkring och provade sådant som inte hunnits med de tidigare dagarna.



Fredagens höjdare var samarbetet med Beawertown och Three Floyds, Tempus Project Heavy Lord som verkligen var tung och maffig men ändå trevlig att smutta på.

Värt att notera från årets öltävling är att Bryggeriet Ångkvarn från Uppsala vann tre guldmedaljer plus att de utsågs till bästa nya svenska bryggeri och festivalens bästa bryggeri. Sannerligen inte illa, grattis till det. Storyn blir inte sämre av att för att kunna vara med i tävlingen var grabbarna på Ångkvarn tvungna att handtappa några flaskor som sedan skickades in till tävlingen. Normalt sätt så kör de bara med fatöl på bryggeripuben.

Tom och jag fick nog ganska tidigt men kvällen var fortfarande rena barnet så vi retirerade till Mikkeller Bar för att dricka några Warpigs som fanns på fat. Tyvärr handlade det inte om Warpigs bästa öl men vi fick lite lindring då vi även passade på att dricka ett par burkar från Electric Nurse.



Från Mikkeller gick vi sedan vidare till det nyöppnade Frequency Taproom som är inhyst i samma lokaler som Bierhaus. Åtta fatöl hade de, fem av ölen var från Frequency. En av dessa var ny för oss så det var enkel matematik att beställa en sådan.



Nå, tillbaka till Nacka och den sjätte och sista dagen av årets SBWF. Brukar inte vara så förtjust i att gå på lördagar, i synnerhet in den sista som brukar vara den stimmigaste av de sex dagarna som spektaklet håller på. Nu blev jag dock ditlockad så det var bara att snällt transportera sig till Nacka Strand.



På lördagar öppnas dörrarna klockan 11:00, jag var där 20 minuter senare och det var inte en kotte i kön utanför. Även inne visade det sig vara riktigt lugnt för att vara en lördag, först då jag skulle börja bege mig hemåt vid 18-tiden så var det bra drag utan att för den delen vara tokfullt.



Enligt information från Stockholm Beer så var det något färre besökare i år jämfört med förra året men det slutade ändå med cirka 36600 besökare.



Jag insåg att jag hade en del jobb kvar att göra med några av de små svenska bryggerierna så deras öl stod i fokus denna lördag.

Ölmässigt var det inget som stack ut under lördagen men som alltid är det roligt att prata med bryggarna då tillfället ges.



Tycker att årets SBWF var klart stabil även om det märktes att ganska många bryggerier som alltid varit med inte var det i år. Vem vet, nästa år kanske ett bryggeri kör en av helgerna och så tar ett annat bryggeri över den andra helgen? Återstår att se om det blir några förändringar. Det hela är ett välskött maskineri som fungerar bra men det går som sagt att alltid korrigera saker och ting. För egen del drömmer jag om en renodlad ölfestival med tillhörande Stockholm Beer Week.

Tack för i år till alla inblandade, vi ses igen 2018. (ett extra tack till Tom för ännu ett bra samarbete på festivalgolvet)


Inga kommentarer: