Säsongens sista ölprovning

Förra lördagen var kärngänget samlat för säsongens sista gemensamma ölprovning hemma hos Eddan. 11 för mig nya öl betades av, hälften köpta på Systembolaget och de andra i Köpenhamn.

Efter att ha ätit och druckit Modus Hoperandi till maten var det dags att köra igång, första ölet AleSmith YuleSmith (Winter) Imperial Red Ale. Någon julöl är det sannerligen inte men däremot en helt ok "säsongsöl", eller vad man nu ska kalla det? Maltig med citrus, frukt, kola men även toner av "såpa". Avslutning tämligen bitter. Lättdrucken och skönt drickbar.

Baladin Super Bitter blev nästa objekt. Alltid intressant att prova italiensk öl då det görs så sällan, men tyvärr blev jag inte alltför imponerad av denna. Udda med något kemiskt både i doft och smak. Även malt, nötter och jäst. Jag lyckades inte dricka upp min ranson.

Port Brewing Santas Little Helper var desto godare. Tjock fin vätska men en hel del i både doften och smaken, bland annat lite rök, lätta kryddor förutom de sedvanliga inslagen av rostad malt och mörk choklad- Lång och bitter avslutning.

Thiriez Vieille Brune påminde nästan om saft då ölet var så otroligt lättdrucket. Mycket bär, inslag av fat däremot inte så mycket kolsyra. Syrligheten var lätt. Gott och som sagt, bara att hälla i sig. Borde helt klart ha fler flaskor hemma.

Nästa öl var väldigt udda, Hoppin Frog Frosted Frog Christmas Ale. Äpplekaka i flytande form, ja jäklar. Mycket svår öl att analysera, både god men samtidigt konstig. Dominerades totalt av kanel och äpplen. Undrar hur det blivit med lite vaniljsås i glaset?

Bridge Road/ Mikkeller The Dark Harvest ska vara en Black IPA, men var gammalt och slitet då jag inte lyckades känna någon direkt humlesmak eller rostade toner i ölet. Mest handlade det om malt, lite lakrits och något som påminde om medicin. Gick trots allt att dricka men förmodligen långt ifrån dess forna storhet.

Nya för mig öl från De Molen dricker jag inte ofta, men i lördags plockades en De Molen Spanning & Sensatie fram. Vätskan såg tjock ut, ölet i sig var sådär småtrevligt. Inget som direkt stack ut men i det stora hela en stabil sak. I ölet fanns det chili, kakao och havssalt, det sistnämnda kan jag inte påstå att jag lyckades notera med smaklökarna.

The Bruery Tart of Darkness var kvällens mest lysande stjärna, verkligen en skön öl. Väldigt syrlig med fina inslag av bär, fat, vinäger, citrus och lite jord. Mycket läskande och bara så bra! En flaska i veckan vore en rimlig och mänsklig ranson.

Ölflaskor på 1,5 liter har man sannerligen hemma ofta, men onekligen är det en smått spektakulär pjäs att kunna plocka fram, Mikkeller Red/White Christmas var rent ölmässigt inte spektakulär men helt duglig. En välhumlad hybridöl, ja i grunden tycks det vara en belgisk witbier.

BrewDog, ja BrewDog. Hit or miss i vanlig ordning? Abstrakt AB:09 är en tung Imperial Stout på hela 17,1%, något som kändes i alla fall i min käft. Det blev för mycket helt enkelt, klarade inte av att dricka upp utan fick hälla ut efter typ halva glaset. Tung med en hel del alkohol men även whisky, bär och lakrits. Öl att smutta på, men 12 cl eller vad det nu var blev för tung.

Sista ölet för aftonen fick Lost Abbey Mo Bretta Bretta äran att bli. Förövigt blev det öl nummer 2500 som jag satt betyg på. Lätt brett i både doft och smak. Citrus, bröd, vete, ek och gröna äpplen. Helt ok men förhoppningen var nog ändå att ölet skulle vara lite mer intressant.

Ber att få tacka för årets ölprovningar, hoppas att det inte dröjer alltför länge till nästa års första. Ty kul, det är det.