Howells & Hood, Chicago

Det är nästan lite synd att det alldeles för ofta säljs väldigt prisvärda flygbiljetter. I november hade SAS en kampanj med bland annat biljetter till Chicago för 2990 t/r. Ett sådant lågt pris gick inte att motstå. Tidigare hade jag besökt Chicago 2008 och 2011 så det kändes fint att åka dit igen. En kollega till mig hängde med liksom Jonas från Öl i Stockholm och Tom från Fajan o Jöns.

Jag passade på att uppgradera med poäng till Business Class. En Atlantflygning på närmare nio timmar går verkligen lekande lätt då man sitter i en bekväm stol som dessutom går att göra om till en säng.

I vanlig ordning dracks det några Mikkeller ombord, som bekant har Mikkeller och SAS ett samarbete sedan något år tillbaka. En välsmakande Porter (RAS No. 4, där RAS står för Rare Air Series) ur storflaska är verkligen inget dåligt sällskap då man ska titta på film efter maten.

Den trevliga flygvärdinnan visste inte mycket om porter. Det blev en stunds snack om Mikkeller, om hur ölet smakade med mera.

Väl framme på O'hare gick det smidigt att passera immigrationen och hämta ut väskan. Tyvärr blev vi rejält blåsta då vi tog taxi in till stan. Av någon anledning blev det en "friåkare". Mer än dubbelt upp mot normal taxa fick vi betala, som tur var vi fyra i "taxin" så på så sätt blev det lindrigare.

Tidsmässigt ligger Chicago sju timmar efter Sverige, kring 20:00 lokal tid var vi installerade på våra respektive hotell. Vi började med att bunkra lite på ett närbeläget Whole Foods på Streeterville. Det är en kedja av matbutiker som erbjuder mycket ekologiska varor. En hel del öl har de också. Priserna brukar vara lite högre jämfört med vanliga butiker men utbudet är alltid fräscht. Three Floyds ligger söder om Chicago så de hade några flaskor från dem på hyllan.

Några öl köptes liksom annat nästan lika livsavgörande som chips och vanligt vatten. Dricksvattnet i USA går att dricka, särskilt om man gillar en smak av klor. Jag är inte så förtjust i det så köper alltid vatten på flaska. Dessutom är det onödigt att riskera magen, särskilt under en weekendresa.

Efter att vi handlat klart var det hög tid för några öl. Smidigt nog låg Howells & Hood ungefär en minut från Intercontinental där min kollega Jonas och jag övernattade. Howells & Hood visade sig vara ett stort ställe. Inte den mysigaste av inredningar men öl det hade de, nämligen 114 olika på fat. En salig blandning av välkända och mindre kända sådana.

Det känns alltid lite udda att äta middag kring 03:00 svensk tid men det är så det kan bli då man är ute och reser. Jag valde Steak Tacos vilka smakade riktigt bra. Ölmässigt kunde jag inte annat göra än att börja med en IPA. Solemn Oath Snaggletooth Bandana hade jag aldrig hört talas om så en sådan fick det bli. Ett glas av den kostade 7 USD. Gick även ett köpa mindre glas till en egenkomponerad flight om man så önskade.

Ölet var klart dugligt. Kändes fräsch med en hel del mango, ananas och lite såpa. Bryggeriet Solemn Oath ligger förövrigt i Naperville, Illinois. Försöker alltid testa några nya tämligen lokala bryggerier då jag är i USA. Den första kvällen på Howells & Hood blev det fem sådana.

Beer flights gick det alltså att komponera ihop som man själv behagade. Det är något som alltid uppskattas, särskilt på ett ställe som har så stort fatutbud.

På torsdagar stänger stället klockan 23:00. Vi satt inte kvar helt till stängning. Kände att jag inte orkade så mycket mera än Howells & Hood så det kändes skönt att retirera till hotellet.

Ungtupparna Jonas och Tom fortsatte kvällen/natten men mina äventyr i Chicago fick allt vänta till nästa dag. God natt/morgon!