Till Tromsö är det nästan värt att flyga över dagen bara för att njuta av de synnerligen vackra vyerna. Det är få inflygningar som jag varit med om som varit lika vackra. Tipset är att välja fönsterplats på vänstersidan, även om den högra också fungerar alldeles utmärkt. Apropå SAS så säljer de numera Mikkeller på alla sina flighter förutom på inrikesflighter. (lite osäkert hur fallet är med det) Jag kunde inte motstå att köpa en Mikkeller Sky-High Wit. Jag finner det verkligen otroligt att folk pröjsar 50 spänn för en Carlsberg när man kan köpa en Mikkeller för 70. Förstnämnda känns väldigt dyrt medan sistnämnda känns helt ok för att vara i luften. Jag hoppas verkligen att SAS och Mikkellers samarbete blir långvarigt ty det är fint att kunna dricka riktig öl då man flyger.
Det som oftast är så smidigt med de mindre norska städerna (Tromsö har runt 56000 invånare) är att flygplatsen oftast ligger nära centrum. Tromsö inget undantag, flygbussen till mitt hotell (Radisson) tog ungefär 12 minuter och kostade 120 NOK för t/r. Skönt att inte allt i Norge är dyrare än i Sverige.
Efter att ha checkat in gick jag raka vägen till det närbelägna Vinmonopolet Tromsö Centrum. Utbudet var helt ok med norska mått mätt. Lustigt nog fanns det en hel del julöl kvar på hyllorna, ja det är väl snart tid för dem igen.
När jag handlat klart gick jag i några minuter och kom fram till Ølhallen, det lokala Mack Bryggeriets pub. Ølhallen är en institution i Tromsö, de öppnade redan 1928. Deras öppettider har alltid varit unika, numera kör de mån-ons 10-19, tors-lör 10-23. Under mitt besök hade de ett imponerande antal att 67 olika fatöl, ungefär 15 av dem från Mack Bryggeri. (många av de ölen hittas bara på
Ølhallen). Något som jag tyckte var riktigt kul var att samtliga fatöl var norska, några från bryggerier som jag aldrig hört talas om, Slumpelukko någon?
Skönt nog fanns det tre olika storlekar på glasen, jag körde konsekvent med det minsta glaset som var på 0,17 liter. Priserna var förstås höga, de sex olika ölen som jag drack kostade 45 och 65 NOK för ett glas. Upplevde Ølhallen som ganska dyrt, även för att vara Norge. Men å andra sidan är man ju inte där direkt dagligen så i det stora hela spelade det ingen roll.
Av de sex ölen som dracks tyckte jag att Amundsen Blackbird (bryggeriet är från Oslo) var den godaste. Det var en färsk Black IPA som bjöd på en stabil dos humle, lakrits och lite rostad malt. Slumpelukko har hittills gjort två olika öl, bägge provades. Slumpelukko Slump är en American Pale Ale som var stabil. Kanske något söt men med en helt ok humlekänsla liksom lite gräs och en matchande maltighet. Av någon anledning älskar jag att prova öl från nya norska bryggerier, ja Norge är ett land som det är omöjligt att inte tycka om.
När jag ändå var i Tromsö kändes det tvunget att prova några öl från Mack. Mack Bresk var en duglig Dunkelweizen även om den var något lätt. Tyvärr kunde inte det samma sägas om Mack Arctic Sour Beer. Förutom funk och en liten dos av bär bjöd ölet på plast och kalk. Bland det sämsta jag druckit i år. Ett par klunkar klarade jag av innan det trycktes på nödstopp.
Efter Ølhallen blev det paus på rummet innan det var läge att få i sig en bit mat. Jag älskar fisk så det är alltid givet att äta fisk då Norge besöks, Tromsö inget undantag. Hade fått tips om Fiskekompaniet. Det tipset visade sig vara riktigt bra, deras kveite (hälleflundra) var riktigt, riktigt god. Jag nästan ryser av välbehag då jag tänker på hur gott det var.
Mätt och belåten traskade jag iväg till Blå Rock Café AS som inte långt direkt långt bort. De hade inte alltför många fatöl men en del flasköl, bland annat från Bådin som är beläget i Bodø. Bådin Vestfjorden var en småtrevlig IPA med ananas, gräs och citrus. Blå Rock Café ska vara kända för sina hamburgare (orkade inte prova) och deras musikkvällar. Under mitt besök var det lugnt, satt några äldre par i lokalen men annars var det en ung publik.
Ännu yngre publik hade Cafe Circa som låg runt tre minuter från Blå Rock Café. Alla ställen i Tromsö ligger nära varandra då stadens centrum inte är särskilt stort. Cafe Circa kändes som ett hippt ställe, en farbror som jag var säkert lika malplacerad som en isbit i Saharaöknen. Även de hade flasköl från Bådin, denna gången blev det en Bådin Mjelle vilket är en Witbier. 33cl kostade 115 NOK. En ok öl även om den inte var lika bra som Vestfjorden.
Tromsö är känt för sitt uteliv. Jag har hört att det är rätt många som brukar flyga upp från Oslo för att ha några roliga dagar. Under mitt besök var det dock lugnt, ja det gällde alla de tre besökta pubarna. Kul dock att det finns en stad såpass högt upp som har schyssta ölställen. Den givna vinnaren var förstås Ølhallen, hur många andra ställen i Norden kan erbjuda 67 fatöl?
Något som jag blir mer och mer sugen på för varje år som går är att åka med Hurtigruten. Till Tromsö anländer fartygen klockan 12 och 24. Det var kul att se att det var en drös människor som gick av vid nattankomsten för att ta bussen till midnattskonserten i Ishavskatedralen. Ja, det där med midnattssol måste verkligen vara spektakulärt för de som aldrig tidigare upplevt det.
Klockan hade passerat 01, men det finns bli en sista öl på rummet då det inte infann sig någon direkt lust till sömn. Tycker att Austmann Miss Saison var lite väl kryddig, särskilt då koriander. Fanns även citrongräs och parfym.
Får se vilket ställe i Norge som besöks nästa gång, är lite sugen på Tirpitzmuseet i Alta. Ja det finns mycket kvar att utforska.
.JPG)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar